Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potatissnitsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giva upphov till sjuka plantor. De av svampar
förorsakade fläckarna å knölarna, som i dagligt
tal pläga kallas t o r r ö t a, bilda
utgångspunkten för en förruttnelse av potatisen,
varvid både parasitiska och saprofytiska svampar
medverka. Genom bakteriers inverkan
upplösas cellväggarna i potatisen, så att dennas
innehåll blir grötlikt, med en obehaglig lukt
av smörsyra. Detta tillstånd har blivit kallat
blötröta. Under för hög värme i stukor
och källare sprider sig blötrötan hastigt under
förvaringen.
För att förekomma p. bör potatis odlas på
torrt belägen eller väl avdikad jord och så vitt
möjligt tillses, att inga sjuka knölar användas
till utsäde. Med framgång har sjukdomen även
bekämpats genom besprutning av
potatisblasten med s.k. Bordeaux-lösning (se d. o.). Första
besprutningen bör ske ungefär vid mitten av
juli, innan sjukdomen börjat framträda, och en
andra 2—3 veckor senare. Den beläggning med
kopparhydrat och gips, som härvid uppkommer
på bladen, skyddar dem mot angrepp av
svampen, och genom att ytjorden blir indränkt med
vätskor, skyddas även knölarna. Omkring
800 1. 2% vätska (d. v. s. 2 kg. bränd kalk och
2 kg. kopparvitriol till 100 liter vatten) per ha.
beräknas åtgå. Man bör med lackmuspapper
pröva, att vätskan ej är sur. Skulle så vara,
tillsättes mera kalk. Till besprutning kan även
användas neutral eller svagt alkalisk 2 %
bur-gundervätska, som beredes av soda och
kopparvitriol. För att förekomma sjukdomens
spridning och uppkomsten av blötröta under
förvaringen bör skörden så vitt möjligt ske i torrt
väder och därvid all på något sätt skadad
potatis avlägsnas. Temperaturen på
förvarings-stället bör icke stiga högre än till 7—8°.
Vissa potatissorter ha visat sig ganska
motståndskraftiga mot sjukdomen. Sådana äro
Magnum Bonum, Rikskansler, Silesia, Våter
Rhein, Imperator och Professor Wohltmann.
Andra, synnerligen tidiga sorter (ss. amerikansk
rosen-), äro mycket mottagliga. E. H—g.
Potatissnitsel. Se Torrpotatis.
Potatissorteringsmaskin för sortering av
potatis efter knölarnas storlek. Sorteringen
sker med roterande sållcylinder eller plana
såll. Den förra konstruktionen, hos vilken
cylindern utgöres av en järntrådsspiral, som
kan inställas till olika avstånd mellan
trådvarven, eller av 2 olika grova trådcylindrar
ini varandra, är mindre lämplig än de plana
sorterarna, emedan potatisknölarna täcka blott
en mindre del av sållytan och trådvarven
lätt förskjutas till ojämna avstånd.
Sorteringen bör medelst 2 olika sållgrovlekar ske
till 3 olika storlekar, den minsta, intill 30 mm.
diam., av endast till foder lämpliga
småpotatis, en mellanstorlek, lämplig till såväl
utsäde som andra ändamål, samt en största över
40 1. 50 mm., mindre passande till utsäde
och mat. Maskinen bör vara försedd med en så
905
stadig inmatningstratt, att en fylld sack kan
stödas mot densamma vid ifyllningen, samt ej
vara högre, än att ifyllningen kan ske bekvämt
(ej över 1,3, högst 1,4 m.).
Maskiner med plana såll hava dessa löst
inlagda i ramar, som äro i svagt
framåtlutande ställning upphängda i fjädrar eller kedjor,
så att de kunna sättas i fram- och återgående
rörelse, vilken åstadkommes genom en vev
och en vevstake fäst vid ramens (eller om 2
ramar) vid den undres bakre kant. Maskinen
arbetar med de 2 sällen fästa i en och samma
ram i ett plan eller i var sin ram, den ena över
den andra; i senare fallen överföres rörelsen
från den undre ramen till den övre i motsatt
riktning, genom att ramarna äro fästa vid var
sin ända av en likarmad hävstång. I båda
fallen nedfaller potatisen först på ett
rensgaller för avlägsnande av jord och glider därifrån
ned på det första sållet, som hos maskiner med
en ram är det finare, genom vilkets hål
småpotatisen frånsorteras, under det att hos
2-ramiga maskiner det grövre sållet ligger överst.
De genomfallande potatissortimenten
upptagas å var sin botten med utlopp, från vilka de,
liksom de största knölarna från det grövsta
sållets nedre ända, kunna mottagas i
särskilda behållare. Sorteringens noggrannhet växer
med sållytornas storlek och i synnerhet deras
längd och med mindre längd på sållens rörelse,
vilket senare däremot minskar
avverkningsmängden. Vid en längd av 60—70 cm. och en
bredd av 40—50 cm. på vartdera sållet
sorterades vid danska provningar (år 1920)
3,500—-4,500 kg. pr. timme, under det att betydligt
lägre avverkning tidigare uppgivits. Litt.
Statens Redskapspröver, 25 Beretning, Köbenhavn
1921.
Potatisstamfly, Hydvoecia micacea Esp.,
är ett nattfly, vars larv är köttröd med svart
huvud. Larven träffas stundom i
potatisstjälkar men vida oftare i rothalsen på unga
betplantor eller i jordgubbsplantors stamdel.
Då larverna vanligen förekomma blott
enstaka och leva underjordiskt eller i varje fall
väl dolda, äro de oåtkomliga för besprutning.
Angripna plantor kunna ibland räddas genom
vattning med nikotinhaltiga vätskor (se
In-sektdödande medel). A. T—n.
Potatissättningsmaskin. Där potatis
odlas i stor skala, utföres helst sättningen med
hjälp av maskiner, vilka äro av följande 2
huvudslag.
a. H å 1 m a s k i n e r, vilka göra hål i
marken, i vilka potatisen sättes för hand. De
bestå vanligen av en av 3—4 hjul uppburen
ram, vari är lagrad en axel, vilken uppbär
flera hjul med i deras ring fästa spadformiga
järn. Då maskinen köres framåt, rotera
spadhjulen, och spadarna upptaga på bestämda
avstånd sätthål för potatisen. Genom
spadhjulens inställning till vissa avstånd och
avpassande av spadskaftens längd kan avståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
