Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pricksjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
912
registrerade prisförändringarna. Denna roll
fick en notering av den löpande veckans pris,
som under 1850-talet börjats av Berlingske
Tidende i Köpenhamn och från 1880 övertogs
av Köpenhamns Grosserersocietet;
representanter för lantbruket fingo senare inträde i
noteringskommissionen. Priset för i:a klass
smör offentliggjordes som Köpenhamns
toppnotering. Mycket missnöje
yppades mot denna noterings opålitlighet, som
visade sig särdeles däri, att den alltmera sjönk,
så att allt högre överpris kunde betalas av
smörhandlarna och toppnoteringen kom att
bliva priset för allt lägre kvaliteter, vilket både
var ägnat att leda till försämring av smöret
och förorsaka förlust för de mejerier, som hade
kontrakt, grundade på toppnoteringen. Då
missnöjet slutligen 1894 framkallade beslutet
att höja toppnoteringen, så att inga överpris
skulle kunna betalas, blev denna höjning så
stor, att svårighet mötte att vid
försäljningarna nå detta pris, och stora förluster vållades
de smörhandlare, som slutit nya kontrakt
utan att tillräckligt beakta den bebådade
höjningen. Denna framkallade också en
vägran från de engelska köparna att, såsom förut
allmänt skett, köpa smöret f. o. b. efter
noteringen. Småningom började dock åter
noteringen att sjunka och överpris att
förekomma, och ändringar i noteringen företogos
upprepade gånger.
Missnöjet med dessa förhållanden
framkallade en självständig svensk notering. Den
svenska mejerikonsulentföreningen började
1895 att offentliggöra en veckonotering,
grundad på uppgifter från statens mejeriagent i
England över de pris, som där betalats på
de 4 största marknaderna för bästa
skandinaviska smör. År 1896 efterträddes denna
notering av en officiell svensk
marknadsberättelse. Under namn av Svensk notering
för första klassens exportsmör
sattes varje torsdag ett pris för smörets värde
i exporthamn. Noteringen beräknades på
uppdrag av Lantbruksstyrelsen på grund av
rapporter om den gångna veckans pris i
England samt om de pris, smörexportörerna i
Malmö och Göteborg erhållit. Noteringen
handhades av en kommitté av 5 personer,
varav 2 utsedda av Hush.sällskapens
ombudsmöte, 2 av smörexportörerna och 1 av
Mejerikonsulentföreningen. Den svenska noteringen
låg i regel ett par öre under den danska,
beroende på dels att den var en medel- och ej en
toppnotering, dels att den grundade sig på
de pris, som betalades i den öppna marknaden,
men ej på dem, som erhöllos vid försäljning
i fast räkning, och lågo avsevärt högre. På
grund av missnöje härmed beslöts att från
början av 1908 göra ett tillägg av 3 öre till
den på nämnt sätt beräknade noteringen. Till
följd av krav från producenthåll ändrades dock
i stället sättet för noteringens beräknande, så
att till grund lades den nu införda
smörprisstatistikens (se nedan) medeltal och medelpriset
för svenskt smör i England, med avdrag av
transport- och försäljningskostnaden samt med
tillägg av 1 öre till det förra, motsvarande
fraktkostnaden till exporthamnen, och 3 öre
till det senare. Kontrollen överlämnades 1911
till de Svenska
smörprovningarnas förvaltningsutskott.
Efter världskrigets slut har en ny
smörnotering införts under namn av Svensk
smörnotering utgiven i Malmö.
Den sättes varje torsdag och utgör den grund,
efter vilken det under den gångna veckan
levererade smöret skall betalas fritt mejeriets
järnvägsstation. Noteringen grundar sig på
uppgifter från ett flertal större smörfirmor i
Malmö. Göteborg och Stockholm. Ett
medeltal uträknas för vardera av dessa städer,och i
Malmö uträknas sedan noteringssiffran
enligt särskilda av firmorna fastställda grunder.
Noteringen avser att följa marknadsläget ej
endast beträffande den inhemska handeln,
utan även vid affärer på utlandet. Även den
danska noteringen offentliggöres alltjämt i
svenska tidningar.
Svensk smörprisstatistik kan
också betraktas som en marknadsberättelse.
Sedan den satts i gång av statsagronom Lilj hagen
i början av 1900-talet och därjämte av ett par
hushållningssällskap, har från 1907 dess
upprättande för hela landet uppdragits åt denne
med anslag av statsmedel. Uppgifter
insamlas varje vecka från ett par hundra
runmärkes-berättigade (se Smörprovning) mejerier
rörande av dem erhållna pris för smör, netto vid
mejeriets järnvägsstation. Av veckoprisen
beräknas för varje mejeri ett
månadsmedeltal och av dessa månadsmedeltal ett
riksmedeltal, beräknat med hänsyn till de särskilda
mejeriernas smörmängd. Riksmedeltalet av
de olika mejeriernas veckopris är det s. k.
avräkningstalet, avsett att tjäna till
ledning vid uppgörelse av mjölklikviderna.
Vid dess beräkning tages dock ej hänsyn till
mejeriernas smörmängd. Även för särskilda
hush.-sällskaps områden ha dylika medeltal
offentliggjorts till ledning för mejeriernas
inom området smörförsäljning.
Partipris å smör, d. v. s.
grosshandlarnas försäljningspris till minuthandlarna i
vissa större förbrukningsorter, offentliggöres
flerstädes. I Stockholm sker detta sedan
1922 genom Lantbrukssällskapet.
Ost. P. av parti- och minutpris har redan
tidigare funnits i större städer. Sedan
Stockholms slakthus- och saluhallsstyrelse med
utgången av år 1921 upphört att sätta sådana
noteringar, har Lantbrukssällskapet fortsatt
att en gång i veckan offentliggöra
partiprisen i Stockholm för de viktigaste ostsorterna.
Detta bidrager att åstadkomma enhetliga
priser på avsättningsorten och tjänar till ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
