Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Repe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
930
bör medels vridbara spjäll kunna riktas
antingen mer uppåt, så att den med större
styrka träffar den från tratten fallande dråsen,
då starkt bossblandad säd kastas, eller i annat
fall mer rätt fram över sällen. Genom
luftströmmen utdrivas boss, agnar, slökorn och
andra lättare delar framom maskinen, varvid
slösäd och lättare kärnor, som utdrivas från
sällen, pläga upptagas innanför en skjutbar
gavelbräda i ett slösädesrum längst
fram i maskinen. Smått och tungt ogräsfrö
faller genom frösållet i ett under varande
frörum, och den fullmatade säden faller från
nedre kanten av frösållet under fläkthuset på golvet
eller i ett särskilt rum. Härvid sorteras säden
hos en del kastmaskiner, ss. Thermænius’,
genom att den från frösållets plan faller
framför fläkten, som driver de lättare kärnorna in
i ett särskilt rum för 2:a säd. Förr användes
uteslutande trådsåll, numera äro dessa oftast
ersatta av plåtsåll, boss-sållet stundom av
kragsåll-typen. Se Såll.
I konstruktionen av sädesrensningsmaskiner
av denna typ förekomma även andra
olikheter än de nu antydda.
Avverkningen av bossblandad säd plägar
uppgå till 500—600 kg. säd i timmen, vid
magasinsharpning intill hälften mera.
Rensnings- och
sorteringsmaskiner för frö äro vanligen i huvudsak
byggda efter kastmaskinernas typ, men då
rengöring av de finare fröslagen är svårare,
hava sällen vanligen större längd och hållas
öppna genom mot deras undersida verkande
på en ändlös kedja fästa borstar.
Dylika rensningsmaskiner för säd och frö
med långa såll äro Thermænius’ $ u
r-gator och Grönqvists
Primus-sorterare.
Därjämte finnas även rensningsmaskiner
av helt annan konstruktion för särskilda
fröslag. En sådan typ, avsedd att rengöra större
runda frön, ss. trindsäd och betfrö, har- en
över två valsar löpande ändlös duk, utför vars
lutande yta de runda fröna rulla och samlas
vid dukens nedre ände, under det att halva
frön och icke runda föroreningar följa med
duken och avlämnas, där duken vänder över
ena rullen. Duken rör sig antingen uppåt
mot sädens rörelseriktning eller åt sidan. —
Jfr. Harpa, Sädessorteringsmaskin.
Repe. Se Rajgräs.
Res. Se Kolning.
Reseda, ett till fam. Resedaceœ hörande
örtsläkte, utmärkt av små, gröngula, i klase
sittande blommor med talrika ståndare samt
ett upptill öppet fröhus. Vanlig,
vällukt a n d e v., R. odorata L., från n. Afrika,
har sedan forntiden odlats för sin vällukt och
är en av våra allmännast odlade
blomsterväxter. Den blir i milt klimat eller vid odling
i hus flerårig, men uthärdar ej vår vinterköld
utan blir vid odling på fritt land i-årig. Åt-
skilliga sorter med kraftigare växt, större
blommor och något olika blomfärg finnas.
R. sås på växtplatsen och tål ej
omplantering. I södra delarna av landet fortplantar
r. sig från år till år genom självsådd. V a u
1. färgreseda, R. luteola L., med hela
blad och gula blommor, innehåller i alla sina
delar ett gult färgämne, luteolin, varför
den, förr mer än nu, odlats som färgväxt.
Reservnäring. Den beredda näring, som
växterna ej direkt förbruka för sin tillväxt
eller förbränningen vid andningen, avlagras
för kommande behov. Denna upplagring av
r. äger rum i största omfattning inemot slutet
av en växtperiod. I alla frön och sporer äro
således de näringsämnen upplagrade, vilka
skola tjäna växtämnet till första näring; i
fröt finnes r. upplagrad företrädesvis i
fröviten, då sådan finnes, ss. hos stråsäd och
andra grässlag. och eljest i de tjocka
hjärtbladen . (ss. hos baljväxter, olje växter, ek, bok,
hassel m. fl.). Reservnäringen i fröna utgöres
av stärkelse, (undantagsvis cellulosa), fett,
äggviteämnen (aleuron) samt oorganiska
ämnen. Dessa ämnen finnas i olika mängder hos
olika växter; så äro stråsädesslag och ekollon
mycket stärkelserika, korsblommiga växters
(ex. raps, senap), barrträdens, linets m. fl.
frön starkt oljehaltiga, baljväxternas
äggviterika. Hos fleråriga växter avlagras r. även
i de övervintrande delarna, hos träd och
buskar i stammen, särdeles i märgen,
märgstrålarna och vedparenkymet, hos fleråriga
örter i de underjordiska delarna, lökar,
stamknölar, rotstockar och rötter, vilka då ofta
bliva köttigt uppsvällda. De i dessa
vegetativa delarna avsatta reservnäringsämnena
utgöras huvudsakligen av kolhydrat, stärkelse
(i stor mängd i potatis och i rotfrukter),
rörsocker (i största mängd i sockerrör och
sockerbeta, i mindre mängd i övriga rotfrukter och
lökar), inulin (i jordärtskocka och cikoria) samt
pektinämnen (i morot och övriga rotfrukter).
Dessa upplag av reservnäring göra de delar,
vari de avsatts, till värdefulla födoämnen för
människor och husdjur.
I djurkroppen utgöres den r., som sparas
för kommande behov, huvudsakligen av i
särskild vävnad avsatt fett (se d. o.) samt
därjämte av i blodet cirkulerande äggvita.
Reskontra, avräkningsbok. Se Bokföring.
Respiration. Se Andning.
Respirationsmedel. Se Näring.
Resvirke. Se Vd,gg.
Rev. 1. Äldre längdmått = 100 fot. Se
Mått.
2. Fiskeredskap. Se d. o. IV.
Revben. Se Skelett.
Revetering. Se Brädfodring, Mur.
Revir. Se Domänstyrelsen.
Rhamnus. Se Brakved, Brågon.
Rheum. Se Rabarber.
Rhinanthus. Se Höskallra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>