Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörjkopp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Svenska Smörprovningarnas smörmärke, det s. k. runmärket, tryckt på en drittelstav.
Grafitpulver användes enbart till
smörjning av öppna kugghjul m. m.. där oljor
skulle samla damm, samt blandat med fasta
fett eller oljor i lager med stort tryck och
ringa hastighet. K. F. A., H. J Dft.
Smörklämma, räfflad vals å
smörältnings-maskin (se d. o. och Smörältning).
Smörko. Ordet användes för att beteckna
ko, som lämnar en stor mjölkmängd med hög
fetthalt. Efter danskt mönster upptogs i
programmet för de allmänna svenska
lantbruksmötena i Norrköping 1906 och i Örebro
1911 en klass för smör kor, vari fingo tävla kor,
för vilka kunde företes intyg från
kontrollförening eller därmed jämförlig undersökning
över mjölkmängd, dennas fetthalt och
foderförbrukning under 2 (år 1911 3) närmast
föregående räkenskapsår. Denna anordning har
haft till syfte att särskilt utmärka kor, som hava
ärftliga anlag att avsöndra mycket smörfett.
Smörkärning. Se Smör, Kärning.
Smörmärke. Se Smör: Märkning;
Smörprovning.
Smörnotering. Se Prisnotering.
Smörprisstatistik. Se Prisnotering.
Smörprovning. Allt ifrån det
smörberedning började få en större betydelse, har man
sökt höja smörets kvalitet. Detta skedde till en
början huvudsakligen genom smörets
bedömning och prisbelöning på utställningar, men år
1894 organiserades de alltjämt fortgående
Svenska Smörprovningarna. De
understödjas av stat och hushållningssällskap,
stå under inseende av Lantbruksstyrelsen
och en styrelse bestående av ombud för varje
hushållningssällskap, som lämnar anslag till
provningarna. Närmaste ledningen handhaves
av ett förvaltningsutskott och den av
Lantbruksstyrelsen tillsatta smörexperten. På
grund av smörprovningarna utdelas rätt att
använda de Svenska Smörprovningarnas
smörmärke, det s. k. runmärket, enligt regler
och villkor fastställda av Lantbruksstyrelsen
den 4 dec. 1904. Sådana villkor äro: 1.
Smöret skall vara pastöriserat till minst 8o° C.
2. Smörets vattenhalt får ej överstiga 16 %.
3. Smöret skall vid provningen hava
erhållit minst 10 points. Pointskalan är 1—-15.
Runmärkta stäver rekvireras av mejerierna
från Svenska Smörprovningarna. Smör
uttages till bedömning, mejeriet ovetande, av
dess sändning till exportören minst 3 gånger
under året. Uppfyller smöret vid en provning
ej kraven för runmärket, uttages det till
förnyad provning. Skulle vid en sådan
omprövning smöret ej hava förbättrats, förloras run-
märkesrätten, tills förbättring inträtt, vilket
kontrolleras genom ytterligare provning.
Smöret bedömes anonymt av en nämnd,
bestående av 6 personer, bland vilka finnas 2
fasta bedömare, en konsulent och en
smörhandlare, vid vardera provningsplatsen
(Malmö och Göteborg), och de övriga i tur och
ordning tagas bland konsulenter och
smörhandlare. Svenska Smörprovningarna ombesörja
tillverkningen och fördelningen av runmärkta
stäver och smörpapper och kontrollera deras
användning. L. Fr. R.
Smörpulver. Under detta namn utbjudas
stundom saltblandningar, vanl. av soda,
bikarbonat m. m., vilka uppgivas påskynda
smör bildningen vid kärningen men äro
värdelösa för detta ändamål.
Smörsalt, finkristalliniskt rent salt för
saltning av smör.
Smörsopp, smörsvamp. Se Rörsopp.
Smörsyra, acidum butyricum, C3H7.
COOH, en organisk, i-atomig syra, vilkens
glycerid ingår i smörs sammansättning och
som för övrigt finnes i svett och träck. Den
frigöres ur smör vid härskning och bildas
genom smörsyrejäsning av kolhydrat vid en
värmegrad över 25° C. S. är en färglös, sur
och härsket luktande, svårflyktig vätska
(kokp. -f 155-5°) och är liksom flertalet dess
salter, butyrater, löslig i vatten. Se Pressfoder.
Smörsyrebakterier kallas en grupp av
stav-formiga, strängt anaeroba bakterier (se d. o.),
vilkas namn härrör därav, att de sönderdela
kolhydrat, mjölksyrade salter och glycerin
under bildning av bl. a. smörsyra. (Se
Smörsyrejäsning.) Två hithörande arter, Bacillus
amylobacter (rörlig) och Bac. saccharobutyricus
immobilis (orörlig), förekomma sparsamt i
mjölk men ha ringa betydelse i
mjölkhushållningen. (Se Mjölkbakterier.) Dessa arter
förekomma för övrigt allmänt i naturen, bl. a. i
jorden. Winogradsky, som kallade den rörliga
arten Clostridium Pasteurianum, påvisade dess
förmåga att binda luftens fria kväve. Denna
luftskyende bakteries verksamhet i den väl ,
genomluftade ytjorden möjliggöres genom dess
samliv med andra bakterier, som upptaga
luftens syre. Se Kvävebindning. Chr. Barthel.
Smörsyrejäsning, sönderdelning av
kolhydrat, mjölksyrade salter och glycerin
genom bakterier, varvid uppkommer smörsyra
(och i mindre mängd andra lågmolekylära
fettsyror och alkoholer) samt kolsyra och vätgas:
C6H12Oe = 2 C3H603 = C4H802 + 2 C02 + 2H2
druvsocker mjölksyra smörsyra
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
