- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1020

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörjkopp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1020

maskiner. I ångmaskiner öch
explosionsmotorer användas av maskinen drivna
reglerbara smörj pumpar, som trycka oljan
in i cylinder och lager. Centralsmör
j-ningsapparater för olja bestå av en
gemensam behållare, från
vilken oljan genom en eller
annan mekanisk anordning
fördelas i till de olika
smörjningsställena ledande rör i
mängder, som kunna regleras
för varje smörj rör efter
behovet. Smörjningen kan
medels dessa anordningar
inställas till minsta erforderliga
mängd och automatiskt
avbrytas, då maskinen stannar.
För fasta eller salvartade
smörjmedel användas k o
n-sistensfettkoppar, ur
vilka smörjan nedtryckes i
smörj röret antingen genom
tidvis återkommande
till-skruvning av locket för hand
eller automatiskt genom trycket av en av en
fjäder påverkad kolv, varigenom sålunda
tillsynen av smörjningen kan inskränkas till
tidvis skeende påfyllning. K. F. A., H. J. Dft.
Smörj kopp. Se Smörj anordningar.
Smörjmedel användas för att minska
friktionen i lager och mellan andra glidande ytor
och därav orsakad arbetsförlust. Genom
smörjningen ersättes friktionen mellan de
glidande ytorna av sådan mellan de fasta
ytorna och smörjan samt av den inre friktionen i
denna. S. böra därför hava stark
vidhäftningsförmåga vid de ytor, som skola smörjas, samt
god inre sammanhållning, kohesion, vilken
framträder däri, att det kännes fett som en
verklig olja men ej kärvt som fotogen; tillika
bör den inre friktionen, som visar sig genom
den grad, vari det är lättflytande, vara så stor,
som omständigheterna tillåta. Den
lättflytande beskaffenheten är särdeles av vikt vid
hastig rörelse, men vid starkt lagertryck och hög
värme pressas sådana smörjmedel lättare ut
än mer tjockflytande, vilka därför i sådant fall
hava företräde, för att ett tillräckligt tjockt
smörjeskikt må hålla sig kvar mellan de
glidande ytorna. Om rörelsen är långsam, kunna
även fasta ämnen, ss. grafit, ingå i smörjmedlet.
Efter dessa olika förhållanden äro fordringarna
på lämpliga s. olika. Vid hastigt roterande
axlar och litet tryck, ss. vid separatorspindeln
och ångturbinen, äro lättflytande oljor
lämpligast, vilka därför kallas spindelolj or.
Mer tjockflytande oljor, som tåla upphettning,
passa i ångmaskinernas och
explosionsmotorernas varma cylindrar och kallas därför c
y-linderoljor. Fasta, smältande s., ss.
konsistensiett, användas där behovet av s.
är jämförelsevis ringa eller tillräcklig
smörjning kan åstadkommas genom smörjans ned-

pressning i lagret för hand då och då eller
automatiskt. En fördel med denna smörjning är,
att om anledning till varmgång förekommer,
denna hindras genom att smörjan smälter
och smörjningen ökas. —■ S. böra alltid vara
kemiskt neutrala, så att de ej angripa
metallytor. De böra även så litet som möjligt
påverkas av luften och av värme växlingar;
oljor böra således ej hårdna eller becka sig
i beröring med luften, s. som användas i
motorers cylindrar ej avdunsta, sönderdelas eller
utveckla antändbara ångor vid förekommande
högre temperatur, och oljor, som brukas i
lager i kalla rum, ej stelna eller bliva
tjockflytande vid köld.

Allmänt använda s. äro:

Glycerin, utmärkt s. i finare maskindelar,
ss. urverk.

Feta växtoljor: bom- 1. olivolja
stelnar vid + 2°, men är över denna värmegrad ett
utmärkt s., särdeles som den föga förändras i
luften samt är lättflytande och mycket
vidhäftande; dess höga pris gör, att den plägar
uppblandas med andra oljor. Detsamma
gäller ricinolja. Rov- 1. rapsolja användes mera
men har felet, att den efter raffinering ofta
innehåller något fri syra, som angriper
metaller. Sämre är bomullsfröolja, som torkar
något i beröring med luften.

Djurfett. Talg, som smälter först
vid omkr. 35 °, har som cylindersmörja till
stor del undanträngts av andra ämnen,
emedan den efter härskning innehåller fria
fettsyror. Den användes, vanligen sammansmält
med tran eller växtoljor, till salvartade s.,
t. ex. vagnssmörja.

Mineraloljor, som framställas ur
bergolja (petroleum) och bestå av kolväten,
förändra sig ej i luften och angripa ej metall
och hava därför vunnit stor användning som
s. De igenkännas från egentliga fettarter
genom ett blåaktigt skimmer i infallande ljus.
De finnas av olika konsistens (tjocklek) och
förändra denna eller förflyktigas vid
temperaturändringar och måste därför väljas efter
den värmegrad, vid vilken smörjan skall
användas, och, om anledning därtill finnes, mer
lättflytande om vintern än om sommaren.
Av denna klass finnas sålunda såväl
spindel-och cylinderoljor (se ovan) som maskinoljor
och fast fett för vanliga lager.

Vaselin är en dylik salvartad, ganska
beständig smörja, som smälter vid 35—-40°.
Konsistensfett, som även är
salvar-tat och därför måste inpressas i lagren,
erhålles genom blandning av försåpat fett och
mineralolja.

T r ä t j ära användes förr mycket enbär
eller blandad med talg m. m. som vagnssmörja.
Dess fel att becka sig motverkas genom
blandning med talg eller såpa. Harts- och
tjäroljor becka sig än mer och äro därför
mindre lämpliga som s.

Konaiatcnafcfrfc’
kopp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free