Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stackfot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I044
ländska älv- och sjöstränder, samt b 1
å-eller vass-starr, C. acuta L., som i hela
landet är allmän på våta ängar, i kärr och vid
stränder. De närstående och snarlika arterna
rakstarr, C. strida Good., som har
kortare blad, och tuvstarr, C. cœspitosa L.,
med nästan bladlösa strån, äro ytterst
allmän-manna i södra och mellersta Sveriges kärr och
sanka ängar, där den senare bildar stora tuvor.
Flaskstarr, C. ampullacea Good., med
trubbkantigt strå och smala rännformiga blad,
samt den närstående blåsstarren, C.
vesicaria L., med skarpkantigt strå och kölade
blad, räknas till de bättre norrländska
starrarterna och användas där även till stoppning
i skodonen, varför de kallas skostarr. —
Sandstarr, C. arenaria L., är en lågvuxen
art med vitt krypande rotstock, som bidrager
att binda flygsand.
2. Ögonsjukdom. Se ögats sjukdomar.
Stassfurtersalt. Se Kalium: Kalisalter.
Stat, Statare. Sedan början av
1800-talet har vid herrgårdarna blivit allt mer
vanligt, att gifta arbetare bliva fast anställda
mot avlöning, utgående dels i kontant lön, dels
i stat, bestående av vissa mängder
livsförnödenheter, huvudsakligen av sådana varor,
som alstras å egendomen, ss. mjölk, spannmål
och mjöl, men ofta även av sådana större
förbrukningsartiklar, som lämpligen köpas i
större partier, än den enskilda familjen under
kortare tid förbrukar, ss. salt, sill och
strömming. Jämte dyl. statare förekomma torpare
med stat, s. k. stattorpare. Antalet
torpare och stattorpare har varit:
År 1825 1870 1900 1910
Män.....9,239 31,218 33,351 25,423
Övriga personer ? 96,467 112,996 113,130
Statare förekomma mest i de 4 Mälarlänen,
Östergötland och Malmöhus län, föga i
Norrland, där större jordbruk äro sällsynta.
Statkarlar äro i regel lagstadda med skyldighet att
hos husbonden arbeta alla arbetsdagar;
endast sällan förekomma s. k. halvstatar e,
som för sin avlöning arbeta blott vissa dagar i
veckan, vilket är regel beträffande stattorpare.
Avlöningen har från början varit avpassad
så, att arbetaren skulle i statpersedlar få så
mycket, som av dessa efter ortens levnadssätt
erfordras för hans hushåll, och därjämte i äldre
tid även vissa klädespersedlar, samt
återstoden i kontant lön. Därjämte har han haft fri
bostad med bränsle samt läkarevård och
medicin. Statens värde har i regel utgjort
större delen av avlöningen.
I senare tid har antalet i staten ingående
persedlars antal allt mer inskränkts, så att det
t. o. m. förekommit, att den utgjorts av endast
mjölk och råg (jämte bostad och bränsle),
och samtidigt statens värde utgjort en allt
mindre del av avlöningen, omkring år 1900
60 %. Enligt kollektivavtal av år 1920, ut-
gjorde den kontanta lönen större del av
avlöningen. Som ex. anföres avlöning för en
statdräng i Uppland
1900 1920
Stat:
Vete kg.....IOO 300
Råg » .... 600 600
Korn » .... 300 200
Blandsäd kg. . . IOO 200
Ärter > . . 50 50
Potatisland, ar . . 15 15
Trädgårdsland . . — 3
Ull kg...... I —
Sill »..... 34 —
Strömming, fjärd:g I —
Salt 1. „..... 25 —
Mjölk, oskum. 1. 912 1,460
> skum. 1. . 730 —
\t j Di I Behov,
Ved......Behov <,.. . „^ , ,
[högst 20 kbm.
Bostad.....Förefintl. Kök+I^rum1
Lön, kontant kr. .225 !?°75
Städsel...... 10 —
Vanligen är kvalificerade arbetares, ss.
ladugårdsskötares, rättares, trädgårdsmästarens,
slöjdarens, stat något större.
I regel har statare rätt att hålla gris.
Stattorpare har vanligen stat av endast
spannmål. Vid antagandet erhåller statare i regel
städja samt städjebevis, vari uppgift om
lönevillkor, däribland statlistan, ingår. Vanligen
åligger det statares hustru att mot viss lön
utföra mjölkning. Jämförda med ogifta
drängar äro statare i regel äldre och därför mer
pålitliga, värj ämte husbonden är fri från besväret
och obehaget med deras hushåll. Men med den
högre åldern följer även oftast mindre rask
arbetstakt och ej sällan slöhet i arbetet. Då
statarens kontanta lön vanligen är densamma
som en arbetares i husbondens kost, men
staten är beräknad för en medelstor familj, är
statarens ekonomiska ställning vanligen god,
så länge han har blott liten familj. Men då
staten och lönen ej växa med familjens
ökning, medför denna ofta sämre ekonomi och
nödvändighet för hustrun att skaffa ökad
inkomst genom dagsverken. Härigenom
försummas lätt hushållets omvårdnad, och statare
äro därför i stort sett de sämst ställda av
jordbruksarbetarna och därför även benägna för
täta tjänstebyten. Till vantrevnaden bidrager
ock ofta, att flera familjer äro inhysta i
samma hus, »statarekasern», som ofta är mycket
litet tilltalande och i hög grad vanvårdas av
innehavarna. Där åter, ss. numera blir allt
mer vanligt, blott 1—2 familjer inhysas i
samma hus samt detta lägges i trevlig
omgivning och förses med trädgårdstäppa, samt
1 Bostaden bör innehålla 35 kvm. golvyta, utom
garderoben och skafferiet; understigande utrymme
ersättes med 10 kr. pr 3 kvm. pr år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
