Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statdräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1048
siologi och ytterlära samt i mekanik och
byggnadslära och efter förordnande av
styrelsen följa statskonsulenterna samt i övrigt
genom närvaro vid djurpremieringar och
utställningar, provning av smör och ost, vid
sammanträden rörande husdj ursavel,
avelsdjursauktioner m. m. söka vinna noggrann
kännedom om landets boskapsskötsel och
mejerihushållning. Han skall i övrigt fullgöra
honom av Lantbruksstyrelsen lämnade
uppdrag inom nämnda fack och årligen före den
J/s till styrelsen avgiva berättelse om
föregående års verksamhet. För antagande som
s. fordras genomgången konsulentkurs vid
ettdera av rikets lantbruks-(mejeri-)institut.
Instr. 30/8 1919. Jfr Lantbruksinstitut.
Stirr. Se Laxsläktet Ä. 1.
Stjälkmögel, svampsjukdom, som i frå a
om angreppssättet, valet av värdväxter och
förekomsten av svarta sklerotier visar stor
likhet med rotfruktsrötan (se d. o.), men
avviker från denna genom förekomsten av
koni-dier, medan egentliga fruktkroppar ej säkert
påvisats. Konidierna bildas såväl på sjuka
växtdelar som på sklerotier och alstras av
särskilda, druvklaselikt förgrenade bärare
(»druvmögel»). Svampens vetenskapliga namn
är Botrytis cinerea Pers. Den angriper ofta
saftiga frukter, t. ex. baljor av ärter och bönor,
gurkor, jordgubbar och andra bär; den tränger
därvid ofta in i fröna, som kunna bli helt
förstörda, men i flertalet fall visa endast
obetydliga fläckar, som t. ex. hos mörkfärgade
bönor kunna vara omöjliga att med ögat
urskilja. Plantor, som växa upp ur sådana
frön, angripas oftast på groddplantstadiet
och förstöras. Jordgubbar, särskilt av sorter
med lösa, söta frukter, äro mycket utsatta för
angrepp av denna svamp (»jordgubbsmögel»).
Den framkallar stundom också förruttnelse å
lagrad kärnfrukt. Som orsak till röta å lagrade
rotfrukter torde den vara minst lika vanlig
som den egentliga rotfruktsrötan. Den
bekämpas på samma sätt som sistnämnda
sjuk-dom. ,. Th. Lfs.
Stjälkål. Se Rundmaskar.
Stjälpmede. Se Slädar.
Stjärn. Se Färg: 1. a. Tecken.
Stjärnhjul. Se Växel 1. a.
Stock. Se Årder.
Stockblånad. Se Blåyta.
Stockfångstskog. Sågverk i Norrland,
Dalarna och Värmland hava i äldre tid fått rätt
att från kronans skogar hämta sågtimmer mot
viss årlig stubböresavgift. Sedermera hava
(år 1824 för Jämtland och 1826 för de 3
nordligaste länen) sågverken fått åt sig upplåtna
med vanlig besittningsrätt och skattelagda
så stora områden, som utan äventyr för
skogens framtida bestånd alltid kunde lämna det
antal träd, som sågverket fått rätt att avverka,
men där det område, som sålunda uppläts
icke var tillräckligt stort för den medgivna
stockfångsten, medgavs genom K. b. 29/5 1852
att från återstående överloppsmark få därför
erforderligt område mot skogsränta i st. f.
stubböresavgift. Dessa områden, som år 1875
utgjorde 257,275 hektar, hava numera (1918
fullständigt) återlämnats till staten.
Stockholms gartnersällskap. Se
Trädgårdsförening.
Stockkumlaost. Se Stiltonost.
Stocklöpning. Se Rotfrukter.
Stockros, A Ithaea rosea Cav., en från
orienten härstammande, 2—flerårig växt av
familjen Malvacecs, sedan gammalt odlad som
prydnadsväxt. Under första året bildas blott
en rosett av rundat hjärtlika blad, från vilken
följande år uppskjuter en hög, rak stam med
små, flikiga blad, stödjande stora blommor,
vanligen dubbla, ljusröda, men hos en del
sorter vita, gula eller m. 1. m. mörkt röda.
Blomningen börjar på eftersommaren och varar
långt in på hösten. Förökas på högsommaren
genom frösådd, stundom även med sticklingar.
Äldre plantor kunna övervintra på kalljord,
om de täckas med granris och däröver löv;
unga frö- och sticklingplantor böra övervintras
på växtplatsen i torr, genomsläpplig jord.
Frön giva mer högvuxna plantor än
sticklingar. Odlingen av s. har numera mycket
avtagit till följd av en överhandtagande
rostsvampsjukdom. (G. L—d.) H. J. Dft.
Stod. Se Hästavel.
Stoftsand. Se Jord, Sand.
Stogång. Se Hästavel.
Stollsvamp kallas en ansvällning på
arm-bågsspetsen hos häst, vanligen beroende på
en genom tryck framkallad inflammation i
en där belägen slemsäck. Benämningen
härleder sig därav, att orsaken antagits vara tryck
av haken (på tyska Stolle) på skon, då hästen
ligger. Liksom vid den analoga åkomman
piphas (se d. o.) kan inflammationen ibland vara
mera akut med stark svullnad, hetta och
ömhet och efter någon tid varbildning, varvid en
böld bildas på armbågsspetsen. Vanligen är
inflammationen kronisk, varvid uppstår en
mjuk, oöm svulst, innehållande en
tunnflytande vätska. Svulstens väggar kunna med tiden
förtjockas, så att den får en mera fast, fibrinös
konsistens. Vid akut inflammation och
böldbildning kan s. medföra betydande halta, tills
bölden öppnats, varemot den vanliga, kroniska
formen icke förorsakar någon olägenhet utan
kan betraktas blott som ett skönhetsfel.
Behandling: isomslag anlägges, tills hettan
och ömheten försvunnit, eller ock, vid befarad
böldbildning, ingnides fördelande salvor, ss.
jodsåpa eller spanskflugsalva, varefter bölden
vid mognad öppnas med kniv eller hellre med
brännjärn och såret behandlas med vanliga
antiseptiska medel. Även vid den vanliga,
kroniska formen kan operation användas för
att uttömma vätskan och sålunda förminska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>