Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svängel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1078
broddens övervintring. En något senare
vårsådd kan dock vara att förorda på ogräsfylld
jord, emedan ogräset då kan hinna motarbetas
genom en harvning före sådden och dessutom
sädesplantorna efter senare sådd utvecklas
hastigare och mindre lätt undertryckas av
ogräset. Då såningstiden således i viss mån
lämpligen avpassas efter väderleken, förklarar det
de gamla reglerna om märken i den fria
naturens utveckling som hållpunkter för
densamma, ss. att så havre när björklövet är så
stort som musöron o. s. v.
Utsädesmängden beräknas säkrare
i vikt än i rymdmått. I allmänhet erhålles,
under i övrigt lika förhållanden, största skörd,
då plantorna täcka marken utan att trängas,
och därför bör utsädesmängden vara mindre,
ju mer storvuxen och bladrik sorten är, mindre
av säd, som tu var sig, ss. midsommarråg,’ än
av sorter, som utveckla blott i eller få strån,
samt därför mindre vid tidig än vid sen sådd.
Mycket tätt bestånd är ej fördelaktigt, emedan
det komirfer plantorna att bliva veka och lätt
lägga sig. Utsädesmängden Bör därför också
i allmänhet vara mindre av småkorniga sorter
än av storkorniga av samma växtslag, emedan
de förra på viss vikt eller rymdmått innehålla
flera frön. Utsädesmängden bör även rätta sig
efter utsikterna att fröet skall gro och lämna
utvecklingsdugliga plantor. Ju lägre
groningsenergi frövaran har och ju ogynnsammare
de yttre villkoren för groning (låg
jordtemperatur, torr jord) och för plantornas utveckling
(hopslammande, mager, ogräsfylld jord), desto
större bör utsädesmängden vara. Härav
följer även, att bättre skötsel och avdikning av
jorden samt bättre och jämnare myllning av
utsädet medgiver minskning av
utsädesmängden, som därför ock kan vara mindre vid
radan vid bredsådd.
Myl lningsdj up. Allt frö bör helst
myllas, så att fröet kan upptaga den för
groningen nödiga fuktigheten ur jorden och
hindras att uttorka, men ej djupare, än att
groddplantan kan nå upp i beröring med ljuset,
innan fröets förråd av reservnäring är uttömt.
Därför kunna och böra större fröslag myllas
djupare än smärre; som allmän regel brukar
sägas, att frön böra myllas till 5 ggr sin
diameter eller lika många centimeter djupt som
kvadratroten av fröets reservnäringsmängd
i milligram, dock minst 1 cm., regler som dock
kunna-anses blott som en ungefärlig ledning,
På grund av fröets behov av luft vid
groningen bör myllningen vara grundare i en tät
än i en för luften mer genomsläpplig jord.
S å n i n g s s ä 11. S. av säd och frö sker
såsom bredsådd, radsådd eller gruppsådd.
Vid bredsådd sprides utsädet så jämnt
som möjligt över jordytan och nedmyllas
efteråt med harv (i trädgård med kratta) eller,
beträffande smått frö, genom vältning. Vid
r a d s å d d, som sker i rader vare sig på slätt
land eller på drill, liksom vid gruppsådd
eller dibbling, där utsädet lägges gruppvis
med jämna avstånd i raden, myllas utsädet
vid själva sådden. Vid bredsådden blir
myllningen alltid ojämn, en del korn bliva liggande
ovanpå eller så grunt, att de ej gro, andra
kanske för djupt, och därigenom bortslösas en del
av utsädet, varjämte grödan uppkommer och
utvecklas ojämnt. Detta undgås vid
rad-och gruppsådd, som sålunda medför besparing
.av utsäde, omkr. 10 % vid radsådd och ända
till 30 % vid gruppsådd, och lämnar jämnare
mognande grödor. Rad- och gruppsådd göra
även att groddplantorna, som uppkomma
flera tillsammans, hava lättare än de enstaka
plantorna efter bredsådd att bryta upp genom
ytskorpan i hopslammad jord. Däremot
synes antagandet, att den radsådda säden blir
styvstråigare än den bredsådda och mindre
lätt bildar liggsäd, emedan den förra blir bättre
belyst av de mellan raderna nedträngande
solstrålarna, icke vara grundat. Rad- och
gruppsådd medföra arbetsbesparing jämfört
med bredsådd och giva möjlighet att genom
häckning bekämpa ogräset och hålla jordytan
lucker, något som dock sällan kommer till
användning vid sädesodling. Vid gruppsådd
blir arbetsbesparingen större även därigenom,
att gallringen underlättas. Slutligen är en
indirekt fördel med rad- och gruppsådd, att
man, för att såningsmaskinen skall arbeta
obehindrat, tvingas att hålla jorden väl ren
från stenar och ogräs.
Arbetsmängd. Bredsådd utföres
vanligen för hand ur en såskäppa. Sådden bör ske
med båda händerna, varvid en van
såningsman bör medhinna 1 hektar i timmen.
Bredsådd med maskin förekommer sällan annat
än av vallfrö, varvid med en för hand skjuten
maskin och 2 man medhinnes 0.25—0.30
hektar pr timme och meter arbetsbredd (10
hektar pr dag med 3.5 m. bred maskin). Vid
radsådd med maskin medhinnes likaså
ungefär 0.25 hektar pr timme och m. arbetsbredd
(8—10 hektar pr dag med 3.5—4 m. bred
maskin, 5 hektar med 2 meters maskin).
2. Skogssådd. Se Skogsodling.
Såddfiol, en apparat för bredsådd,
bestående av en i en rem om halsen buren
så-skäppa, i vars botten är anbragt en reglerbar
lucka, genom vilken utsädet ur skäppan
strömmar ned på en turbinskiva, som medels en
stråke sättes i roterande rörelse, varvid fröet
utkastas. Användes huvudsakligen för sådd
av skogsfrö.
Såddflaska, en liten behållare, varur
skogsfrö i små portioner utsläppas i såddrutor.
’Såddkäpp. Se Rotfruktssåningsmaskin.
Sådor. Se Kli.
Såg. Sågblad böra vara förfärdigade
av-bästa stål, vara tunna för att skära skarpt
och ej förspilla mer trä i sågspån än nödigt,
vara väl och jämnt härdade samt glatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
