Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nos
luft vid t. av varor, som i detta avseende äro
ömtåliga. Torkvarans hållbarhet ökas ej
blott genom uttorkningen utan även genom
att i densamma förefintliga skadegörare
(insekter, svampar, bakterier och deras sporer
m. m.) dödas av hettan och av rökgasernas
desinficerande ämnen. Även då t. sker vid
en värmegrad, som ej är nog hög att döda de
motståndskraftigare sporerna, ss. vid t. av
utsäde, kan ökad hållbarhet vinnas därigenom,
att sporerna lätt avnötas och bort damma från
den torra varan. Torkluften kan inledas
antingen tillsammans med den otorkade varan
och strömma i samma riktning som denna, i
medström, eller ock i motsatt riktning,
motström, då den inledes i den torra,
varan och når allt fuktigare. I senare fallet
kan luftens uttorkande förmåga fullständigare
utnyttjas men tillika fara för vidbränning
lättare uppstå vid användning av hög
värmegrad, emedan de organiska ämnena lättare
brännas i torrt än i fuktigt tillstånd. Där hög
hetta kan användas, brukas därför medström
hellre än. motström.
i. T. av säd och frö har av gammalt
skett av otröskad säd i r i a (se d. o.) och av
tröskad i k ö 1 n a, i vilken säd (eller malt),
upplagd på genombrutna plåtbottnar eller
trådnät, genomströmmas av varm luft.
Numera användas särskilda torkhus eller
fristående torkapparater. Dessa kunna vara
fasta eller roterande.
I fasta torkhus eller torkapparater rinner
sädes- eller frövaran vanligen genom ett
lodrätt schakt över genombrutna bottnar och
genomströmmas därvid av torkluften, som
inledes från en ugn eller en värmekammare, som
uppvärmes av en eldstad, och utsuges, sedan
den genomströmmat sädesmassan. Om
motström (se ovan) användes, kan luften vara
hetare än i medström, emedan torr säd utan
skada på grobarheten tål starkare upphettning
än i fuktigt tillstånd. Vid torkning av utsäde
eller maltkorn bör värmegraden dock ej
överstiga 60—70° C, under det att
brödspannmål utan skada kan torkas till 200—3000.
Innan säden lämnar torkrummet, bör den åter
hava avkylts, vilket vanligen sker genom att
kall luft insuges i den nedre delen av
sädesmassan. — För torkning av mindre mängder
spannmål, ss. förekommer hos jordbrukare,
hava under senare tid förts i marknaden
Hults bruks Viktoriaria samt
Eriksson & Wallers
torkapparat, vilka båda bestå av en särskild ugn,
vari torkluften upphettas, samt ett torkschakt,
i vilket säden inmatas upptill och utströmmar
nedtill samt därvid genomtränges av den
inledda heta luften. I sin nyaste form består
den senare modellens av en trätrumma
omgivna torkschakt av en yttre och en inre
plåttrumma, mellan vilka säden strömmar. På
båda finnas växelvis anbragta i mellanrummet
inskjutande plåtkragar, under vilka finnas
hål för den mellan 50—60° heta luftens
inledning ur den inre och utströmning i den
yttre cylindern. I schaktets nedre del kan kall
luft inledas för sädens avkylning. Dylika
torkapparater finnas i handeln, i vilka 400—
500 kg. säd i timmen kunna torkas med en
sänkning av fuktigheten omkr. 4 %, varvid
avdunstningen av 1 kg. vatten, enl. offentl.
provning, tog 1,600—1,750 kal., vartill
åtgick omkring 1/2 kg. ved. (Meddel. fr.
Redsk.-pr. N:o 27 och 51.)
Roterande torkapparater,
vilka användas vid torkning av spannmål och
frövaror i stort, bestå av en stor liggande,
roterande plåtcylinder, genom vilken
sädes-eller frövaran samt den heta luftströmmen
ledas. Emedan torkvaran är i ständig rörelse
och därför jämnare påverkas av torkluften
och endast korta ögonblick är i beröring med
de heta metalldelarna, kan högre värmegrad
användas än i fasta torkschakt.
Bränsleåtgången för torkningen beror
företrädesvis av den avdunstade vattenmängden
och uttryckes därför lämpligast i förhållande
till denna. Vid torkning av utsäde kan i
gynnsamt fall bränsleåtgången nedbringas till 1/3
kg. koks pr. kg. avdunstat vatten men är
vanligen avsevärt högre. —■ Litt. K. Vik.
Meddelelse fra Landbrukshöiskolens
Korn-forsök I, Kristiania 1920.
Enligt dansken Dinesens system pressas
i en ugn upphettad luft medelst en fläkt
genom rörledningar in i säckstativ, i vilka säden
i säckar ställes. Den varma luften
genomströmmar och torkar den i säcken inneslutna
spannmåls- eller frövaran, som ej bör fullt fylla
säcken. Denna anordning, som funnit
användning företrädesvis i Danmark, uppgives verka
bra men är dyr i anläggning.
2. T. av fodervaror, som icke kunna
torkas blott med fria luftens tillhjälp, kan vid
åtskilliga fabriker utan större kostnad ske
genom upphettning med överloppsånga. Så
torkas vanlig snitsel och sockersnitsel vid
bet-sockerfabriker, drav, maltgrodd och jäst vid
bryggerier, dränk vid brännerier, och
härigenom förvandlas dessa lätt fördärvade och tunga
fodermedel till lätta och fullständigt hållbara
varor utan minskning av deras fodervärde.
Där åter särskild uppvärmningsanläggning
erfordras, blir torkningen vanligen för dyrbar
i förhållande till fodrets värde. T. av
grönfoder, blast o. dyl. billigare fodermedel har
därför icke fått någon praktisk användning,
och även t. av potatis till kreatursfoder blir
lönande blott vid låga bränslepriser. Se
Torrpotatis. Vid torkning av foderrotfrukter,
potatissnitsel och andra fodervaror användas
vanligen roterande cylinderapparater, i vilka
torkgodset upphettas direkt av
genomströmmande eldstadsgaser. Som bränsle bör då
användas koks för att få så sotfri gas som möj-
70—213320. Lantmannens uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
