Lantmannens uppslagsbok / 1137 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ultuna - Undantag - Underarm - Underdikning - Underfallshjul - Underhållsfoder - Underlag - Understående - Ungdjur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

huvudgården, Kungsängsfarmen, Stora och
Lilla djurgården och Damhagen, samtliga intill
Fyrisån, samt Graneberg vid Mälaren. Godset
omfattar 306.4 hektar åker, 105 ha. äng, 20.6 ha.
betesmark och 113 ha. skog under eget bruk
samt 50 ha. åker och 42.5 ha. äng
utarrenderad jord, därav 4 torp. Av skogen är
Stora djurgården, 34.4 ha., under
Domänstyrelsens förvaltning. Egendomen var tidigare
kungsladugård och landshövdingeboställe, men
är sedan 1848 upplåtet till lantbruksinstitut.
Av huvudgårdens byggnader är
huvudbyggnaden en herrgårdsbyggnad av tegel, troligen från
1700-talet; flertalet av övriga byggnader är
uppfört efter institutets uppkomst.
Jordbruket förvaltas under samma styrelse som
läroverket av en förvaltare, som även är
föreståndare för den till U. förlagda
lantbruksskolan, och brukas i 3 rättarelag. — Jordmånen är
till allra största delen lera, en lätt svämlera
utefter Fyrisån, men i övrigt styv glaciallera
och åkerlera; dessutom finnes intill den genom
huvudgården löpande grusåsen en mindre areal
av lätt mosand. Åkern brukas i följande
växtföljder:

huvudgården:
1. ren träda,	5. vete,
2. höstsäd,	6. trindsäd,
3—4. vall,	7. blandsäd,

b. Kungsängen:
α.	1. rotfrukter l. grönfoder,	β.	1. ren träda,
	2. korn,		2. råg,
	3. blandsäd,		3—5. vall,
			6. korn,
			7. blandsäd.

c. Graneberg:
1. ren träda,	6. blandsäd,
2. råg,	7. rotfrukter o. grönfoder,
3—5. vall,	8. blandsäd.

Arbetsstyrkan utgöres av lantbruksskolans
28 lärlingar under den från studier lediga tiden
samt 15 drängar, jämte djurskötare.
Kreatursbesättningen utgjorde vid slutet av 1921: 1
ardennerhingst, 51 ston och vallacker, 19
unghästar; 4 tjurar, 5 ungtjurar, 121 kor, 69 kvigor
och 35 kalvar av Ayrshireras; 64 får av
Shrop-shireras samt 57 svin, varav 11 modersuggor
av övervägande stora vita engelska rasen.

Undantag. Se Födoråd.

Underarm. Se Skelett.

Underdikning användes stundom liktydigt
med täckdikning.

Underfallshjul. Se Vattenhjul.

Underhållsfoder. Se Fodring.

Underlag, liktydigt med grundstam för
ympning eller okulering. Se Förökning.

Understående. Se Benställning.

Ungdjur. Vid all uppfödning är viktigt, att
ungdjuren få en för en snabb tillväxt tillräcklig
och lämpligt sammansatt föda samt en för
kraftig utveckling av såväl benbyggnad, muskler,
senor och band som andningsorgan samt för
deras hälsa över huvud nyttig rörelse i fria luften.
Ju snabbare tillväxt, desto större del av födan
tillgodogöres som produktionsfoder, och desto
förr erhålles i avkastningen ersättning för
uppfödningskostnaden. För djur, som uppfödas
för annat än slakt, får utfodringen dock ej vara
alltför drivande, emedan fara då uppstår, att
en jämn fodring ej kan vidmakthållas, utan
djuren t. ex. på bete falla av, likasom ock för
att djuren bliva för feta och såväl fruktsamhet
som anlag för annan produktion än av kött och
fett bliva tillbakaträngda.

I avseende på utfodringens lämpliga art och
sammansättning åt späda u. lämnar deras
naturliga föda, mjölken, ledning: fodret bör vara
tillräckligt lättsmält för djurets ännu outvecklade
matsmältningsförmåga och bör jämte en
äggvitemängd, motsvarande önskad tillväxt av
kroppsvävnaderna, innehålla för underhållet
av livsverksamheten och ett gott hull erforderlig
mängd kvävefria beståndsdelar, av vilka fettet
har särskilt stor betydelse för det späda djuret.
Snart får dock djuret större förmåga att smälta
fodret och mindre behov av fett. Sålunda kan
helmjölken redan efter några veckor delvis
ersättas av fettfattigare föda, vari de kvävefria
ämnena ersättas av kolhydrat, till en början
helst det lättast smälta, socker, men
småningom även stärkelse (se Kalv) och de
svårsmältare kolhydraten i hö och grönfoder. U.
behöva även riklig tillgång till
askbeståndsdelar, särskilt fosforsyra och kalk för
benbildningen; härav får djuret fullt tillräckligt i
mjölken, men i och med övergången till andra
fodermedel bör uppmärksamheten vara riktad
på att detta behov blir tillfredsställt, om så
behöves genom tillskott av foderfosfat (se
Benskörhet, Foderfosfat[1]). Ungdjurens utveckling
befordras mycket genom betning, dels genom
vistelsen därunder i fria luften, dels antagligen
till följd av de späda växternas höga halt av
lecitin (se Fosfatider) och vitaminer (se d. o.).
De böra därför så tidigt och så länge som
möjligt få gå på bete, helst fritt, så att de få
önskvärd rörelse, varvid alltid bör tillses, att de
ständigt hava tillräcklig tillgång på föda, så att
tillväxten fortgår jämnt. Även under vintern böra
djuren få tillfälle till rörelse i det fria, och
särskilt för hästarnas utveckling är detta av vikt.

Vid större gårdar brukas ofta att hava u. i
särskilda stall skilda från de äldre djuren för att
bekvämt kunna släppa ut dem, dess hellre som
värmegraden i ladugården för mjölkkorna bör
vara högre än behövligt och önskligt för u.
Undantagsvis förekommer t. o. m., att dessa få
gå fritt med frihet att gå ut och in efter behag,
varigenom deras härdning och hälsa befordras.
Vanligen uppbindas ungnöt, så snart de
avvänjts från mjölken, för besparing av foder och
strö, men desto viktigare är det då, att de helst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>