Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vindskiva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1182
v. en stor betydelse såsom ett gott och billigt
bränsle.
Virkets tyngd i torrt tillstånd är
en god mätare på dess tekniskt värdefulla
egenskaper, av vilka de flesta stå i direkt
förhållande till tyngden. Rent vedämnes eg.
vikt är ,1.56, men vedens rymd vikt växlar
med cellernas innehåll framför allt av luft och
vatten. Ju större cellernas diameter är, d. v. s.
ju lösare veden är, desto mera luft innehåller
den torra och desto mera vatten den råa veden.
Eg. vikten hos lufttorrt v. är i medeltal hos:
bok, ek, ask..... O.72—O.74
alm, björk, lönn .... O.60—O.70
al, asp, tall, lärk . . . O.50—O.60
lind, gran...... O.45—O.50
I torrt tillstånd är barrträdens höstved på
grund av sin täthet tyngre än vårveden och
kärnan, där den innehåller avlagrade hartser,
färgämnen o.dyl., tyngre än splinten. Av
samma orsaker är senvuxet, finringat och kärnfullt
v. i torrt tillstånd tyngre än frod vuxet,
kärn-fattigt . v. och s. k. »töreved» på grund av
stor kådhalt tyngre än vanlig ved. Med
vattenhalten ökas virkets tyngd. Färskt eller rått
v., som håller 45—55 % vatten, splinten mer
än kärnan, lättnar vid torkning avsevärt.
Lufttorrt v. innehåller 10—15, skogstorrt
omkring 30 och s. k. skeppningstorrt v. intill 25%
vatten. 1 eng. kbf. lufttorrt b arr träds virke
väger ungefär 15 kg., björk 18 kg.; rått v.
respektive 22 och 27 kg. Enligt taxan för
statens järnvägar av den 29/n 1889 beräknas
virkets tyngd vid järnvägstransporter, då
denna ej kan utrönas genon vägning, sålunda:
Sågat v., bjälkar och rundvirke av
furu och gran 750 kg. pr kbm,
ek » bok 1,000 » » » ,
andra lövträd 800 » » » ,
varvid dock rymden av rundvirket beräknas
till 75 % av den å järnvägsvagnen uppmätta.
Kastved av
furu och gran anses väga 345 kg. pr kbm,
ek » bok » » 530 » > j- ,
andra lövträd » > 425 » » » ,
träkol > » 15 » » hi.
Virkets krympning och
svallning har sin orsak i avgivande och
upptagande av vatten. Vid övergången från rått till
lufttorrt v. uppgår hos tall- och granvirke
krympningen i årsringens riktning
(tangen-tiell led) till 4—8 %, i radiens riktning till
2—4 %, medan krympningen i virkets
längdriktning, 0.4 %, knappast är märkbar. Ju
hårdare och tyngre v. är, dess mera utpräglad
är i allmänhet dess krympning och svallning.
Ek och bok krympa sålunda starkt, medan
lärk, tall, gran och poppel »arbeta föga».
Sprickbildning och slagning
bero på ojämn krympning i olika riktningar
samt ojämn uttorkning och motverkas av jämn
och ej för hastig uttorkning. Sålunda
staplas-sågat v. med för en jämn uttorkning
avpassade-mellanrum och med ändytorna i ungefär samma
plan, ty enstaka utskjutande plankändar
spricka sönder och »slå sig» på grund av
för-hastig och ojämn uttorkning. Samma resultat
når man å rundvirke, t. ex. avsett för
slöjdändamål, genom spiral- eller fläckbarkning.
Faran för sprickning och kastning är
större-vid grövre dimensioner, vilka därför böra
staplas mindre glest.
Virkets styrka, vilken kan uppdelas,
i hållfasthet mot nötning, hop tryckning,
böjning, klyvning o. s. v., står i stort sett i
direkt förhållande till dess vikt i lufttorrt.
tillstånd. För synnerligen tungt och hårt v.
utmärka sig avenbok, bok, ek, ask och alm;;
mjukare v. ha tall, gran och björk och mycket,
mjukt asp, lind och poppel.
Motståndskraften mot nötning och.
hoptryckning är minst å det
tangentiella snittet och störst å tvärsnittet.
Träkubb-till stallgolv sättes därför med tvärsnittet
uppåt, och golvträ bör uttagas ur stammen så,,
att årsringarna ligga vinkelrätt mot slitytan.
Därför bör man till prima golvträ använda
mittbräderna från klenare stockar och ej —
vilket ofta är fallet — sidobräderna från grövre
timmer.
Riktigt
Oriktigt
uttaget golvträ.
Böj hållfastheten hos en bjälke
avtager med kvadraten på spännvidden och
påverkas, förutom av virkets tyngd och
täthet, av fiberlängden och bjälkens dimensioner.
Största hållfasthet har den bjälke, vars bredd
förhåller sig till höjden som 5:7. Dessa
proportioner erhåller man enklast genom att såga
efter följande konstruktion å stockens ändyta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
