Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vindskiva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u84
järnvägsstängsel huggas i regel av furu i
längder om 1,4—2.1 m. med en toppdiameter av
15 cm. De helbarkas och säljas pr styck.
Slanor till samma ändamål huggas av gran,
6.3 m. långa, 9 cm. i topp, helbarkas och
klyvas med såg.
Skrätt och bilat virke innefattar
exportdimensionerna bjälkar och sparrar samt
huvudsakligen för inhemsk förbrukning avsett
byggnadstimmer, sliprar o. d. Med bjälkar
och sparrar menas timmer, som bilats
eller sågats från rot till topp till kvadratisk
eller rektangulär genomskärningsyta. De få
vara något klenare i topp- än rotändan och
skola vara så skarpkantiga, rätvinkliga,
liksidiga, raka och föga avsmalnande som
möjligt och fria från röta och rötkvistar. De
säljas per kbf. eller per load om 50 eng. kbf.
Bjälkar tillverkas huvudsakligen av furu och
skola hålla minst 9 tums fyrkantsida på
mitten och minst 18 fots längd. För sparrar, som
huggas av gran eller furu, är
minimidimen-sionerna 4 tums sida t>ch 14 fots längd. Med
danska, tyska och s. k. egyptiska
sparrar menas bilade eller sågade sparrar av
mindre dimensioner än de nyssnämnda,
såsom 3" x 3", 3" x 4" o. s. v. med längder
ned till 12 x/2 fot. De egyptiska sparrarna bilas
efter stammens växtform (koniska).
Byggnadstimmer, av 25-—30 fots längd med
6—7 tums toppdiameter, bilas eller sågas å
två sidor och helbarkas å de övriga.
Sliprar (järnvägssyllar) tillverkas av tall,
stundom lärk, få vara hur krokiga som helst i ett
plan och skola i regel för bredspåriga
järnvägar vara 2.7 m. långa med en
minimidia-meter av 22 cm. (stundom 20), bilas eller sågas
å två motsatta sidor till 16 cm. tjocklek och
barkas väl å de övriga. De indelas i klasserna:
I. över 15 cm. kärna
II. 12.5—.15 » >
III. under 12.5 > >
Skall impregnering ske, gälla i regel inga
kärnbestämmelser. Priset utgår pr styck.
Brännved, se Bränsle.
Fabriker för tillverkning av möbler, leksaker,
snickerier o. d. förbruka stora mängder virke
av snart sagt alla tänkbara dimensioner och
trädslag.
Till husbehovsvirke användes i
vårt land mer än hälften av det årligen,
avverkade virket. Förutom till brännved
och byggnads virke (se ovan) användes v.
inom jordbruket till en mångfald ändamål, t.
ex. i form av slöjdvirke till verktyg
och redskap (björk),
täckdikningsma-terial (barrträd, asp), v. förhandklyvning,
sågning eller hyvling av t ä k s p å n (kvistren,
senvuxen tall eller gran, stundom asp) samt
stör-, h ä s s j e- och hägnadsvirke.
Gärdsel klyves av senvuxen gran, tall
eller helst av asp, Stor hugges av under-
tryckt, senvuxen gran eller rak vuxen en.
Hank eller vidjor tagas av smala
grangrenar, smågranar eller enbuskar, som kvistas
och klyvas. Omedelbart före användningen
basas de över eld. M. J. Dft.
Virkesdrivning omfattar samtliga åtgärder
för virkets avverkning och utkörning till
flottled, järnvägsstation eller annan
avlastningsplats och försiggår hos oss i största
utsträckning om vintern. Virkes transporten kan då
utan för stora kostnader försiggå på tillfälliga,
huvudsakligen av snö och ris byggda
basvägar (se d. o.)
Förberedande arbeten, såsom
uppgående av basvägar, uppförande av
koj byggnader, utläggande av
kör-s kif t en och trädens stämpling,
utföras redan på sommaren, sedan platsen för
vinterns avverkning blivit bestämd. De
trakter, som drivas till samma basväg, bilda ett
avverkningsområde eller block,
vilket uppdelas i körskiften, som
vanligen göras så stora, att det därå utstämplade
virket lagom hinner utköras med en häst under
drivningstiden. Körskif tets gränser utgöras
antingen av vägar, bäckar och myrkanter och
andra naturliga gränser eller ock av med
rödfärg uppmålade linjer och utmärkas i bägge
fallen tydligt med numrerade pålar. Finnas ej
bostäder och stallrum i avverkningstraktens
närhet, uppföras tillfälliga eller permanenta
skogsarbetarkojor, varvid huggarnas kojor
läggas inom själva avverkningsområdet, medan
korarnas stall- och koj byggnader helst förläggas
invid avlastningsplatsen, varigenom de lättare
kunna användas för ett flertal drivningar.
Särskild lagstiftning härom finnes (se
Arbetarskydd) .
Vid stämplingen, varmed förstås
bestämmande, utmärkande och uppskattning av
de träd, som skola fällas, anbringas medelst
en stämpelyxa vid brösthöjd (1.3 m. från
marken)^ en bläcka med däri inslaget
stämpelmärke. Samtidigt uppmätes
brösthöjdsdiametern (jfr Klave) och antecknas diametern
klassvis i ett protokoll,
stämplingslängd, med skillnad för olika trädslag. Ofta
uppskattas därjämte utbytet å 10 eller 20 %
av träden (provträd), vilket kan ske med
tillhjälp av stångklave eller särskilt
upprättade avsmalnings- och
sortimentstabeller (se Skogstaxation). I
och för kontroll, att endast stämplade träd
avverkas, anbringas stundom en r o t s t ä
m-p e 1 1 a 2 tum från marken.
Avverknings- och körredskap:
Yxan (se Yxor) användes vid trädens
fällning, kvistning, stundom barkning samt vid
skrädning; i sistnämnda fall i form av en tung,
långeggad bila. Sågen (sed.o.) användes
vid fällning och kapning (avtrumning). Kilen
av järn eller trä, brukas vid klyvning av virke
eller för att spänna upp sågskär, som »klämma»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
