- Project Runeberg -  Lappland. Norrbottens Lappmarker och Kustland /
30

(1921) [MARC] - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

översikt.

skftnkte vidsträckta områden till gruvans ägare med
ensamrätt till utnyttjande. Den största domänen var på 13,000
km’, ungefär så stor som landskapet Uppland.
Bergshanteringens framgång blev emellertid ändå ej tryggad. Pä

i’ordbrukets område gick det under tiden raskt framåt. I
3ite och Lule lappmarker blev nybyggarnas antal under
senare delen av 1700-talet resp. 12- och SO-dubblat till ung.
250 och 600, i Torne lappmark nästan 6-dubblat till 564,
och ändå är det antagligt, att dessa siffror äro något för
låga.

Ser man efter i handlingarna vad det är för naturliga
tillgångar, som anses erforderliga för nybygges upptagande,
så finner man nästan alltid detsamma. Omkring mitten
av 1700-talet är det fin sandjord med mylla eller ibland
bergjord (morän) med tnylla, bra naturliga ängsmarker,
»röjningar» kring stränder av myrar, siöar och vattendrag
eller också naturlig äng på myrar; vidare upptages alltid
fiskevatten, ibland med fiskslagen uppräknade, timmerskog
till husbehov, björkskog till nävertäkt (för taken),
kvarnställe vid någon fors, tillgång på vilt i skogen (varibland
vildren under något tidigare skede spelar stor roll); ibland
bävergäll, dock tydligen snabbt avtagande i frekvens. Söker
man någon antaglig förklaring till den snabba
nybygges-tillväxten, så finner man denna, i den mån tiden skrider
fram, allt mindre i invandring från andra provinser och
alltmera i utflyttning av söner och mågar från föräldrarnas
lägenheter till annan plats inom lappmarkeA. Det gick ofta så till —
och gör det ibland ännu — att föräldrarna i 40-årsåldern,
då de äldsta barnen voro giftasvuxna, flyttade i väg från
sin egen gård till ett nytt ställe, som de togo upp från rot.
Den proceduren kunde så upprepas några år efteråt, d&
något annat av barnen gifte sig. Resonen var då den,
att de gamla med tämligen vuxna barn gingo mot minskade
behov, de unga mot växande. En lappmarksbonde fick i
mitten av 1700-talet utmärkelse av Btänderna, för alt han
upptagit ungefär 20 nybyggen i vildmarken. Kyrkböckerna
visa alllid talrika familjer; 8, 10 och 12 barn äro alldeles
inga undantagsfall, om föräldrarna uppnått 40- à 50-åren,
och medeltalet tyckes ligga föga under 8. Någon
undersökning är dock ej härom gjord. Det sedliga tillståndet
var och är alltjämt, så vitt aet kan framgå av domböcker
förr och statistik nu, alldeles anmärkningsvärt gott.

Under 1800-talet trängde bebyggelsen småningom allt
högre upp mot fjälldalarna; det var aen ymniga gräsväxten
i dessa dalar med sin ytterst bördiga jord — men med sin
för åkerbruk alltför korta sommar — som lockade dem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:51:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lapplandnb/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free