Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runraden och dess magiska ursprung - II. Varje särskilt teckens betydelse - 10. ᛁ - 11. ᛃ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fornnordiska mytens iskalla dödsrike. — Den tionde strofen
i »Odens trollsånger» syftar på »tunridor», som genom en
galder kunna tvingas »till sin hamns rätta hem». Meningen
kan här vara att sända dem till Hel. Med »tunridor» torde
även kunna avses avlidnas andar, som enligt skandinavisk
folktro sväva fram i luften, då det blåser.
11. Den elfte runan G (sedan av mycket växlande form),
tecknet för /-ljudet, har varit förbunden med ett namn med
betydelsen rgott år’. På fornisländska kallas runtecknet ar, ett
ord, uppkommet av ett samgermanskt *jéra (jfr Jahr i tyskan).
Det angelsaxiska namnet var ger = gear, samma ord som
det senare engelska year. Till samma stam hör det svenska
ordet äring, ’årsväxt’. I norden var äringens gud framför
andra sol- och ljusguden Frej, som i fornisländska texter
nämnes argud. I en Eddadikt om Frej och jättemön Gerd
omnämnes som gåva från guden »elva gyllene äpplen». I det
för den oinvigde omotiverade talet 11 har man på sina håll
velat se en språklig förvanskning. Bägge de bästa
textarterna ha emellertid här faktiskt räkneordet ellifu, och det är
fullkomligt onödigt, att med en påhittig kommentator insätta
ellilyfs och tolka uttrycket som »föryngringsmedlets
äpplen» (vilka för övrigt tillhörde Idun och icke Frej). Den
poetiska Eddan har över huvud en framträdande benägenhet för
att ange tal, i regeln beror detta ytterst på räkneordens gamla
talmystiska innebörd. I detta fall erbjuder sig också vid
fasthållande av det bästa textunderlaget en förklaring i
anslutning till utharkteorien. Äringsrunan är enligt denna den
elfte. Såsom äringsgud bör därför Frej av runmagien ha
förbundits just med talet 11: de elva gyllene äpplena äro en
symbol för hans fruktbarhetsmakt. (Troligen ha i Frejs
helgedom 11 äpplen funnits framlagda liksom 4 bröd i Tors.)
I mitt arbete »Senantik mysteriereligion och nordisk
runmagi» har jag lämnat en del exempel på, att talet 11 även i
ganska sen tid i norden hört samman med vissa
fruktbarhetsriter. Här kan jag meddela ett nytt exempel. En sydskånsk
folksaga berättar om en väldig »trollkarl» vid namn Gjelle,
som för kyrkklockornas skull flytt från Gislöv. Denne fick »i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
