Print (PDF) - On this page / på denna sida - Jordklotet och himlahvalfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synlinier till klotet A. Dessa linier bilda tillsammans en kägelformig eller konisk yta, som berör klotet utefter en cirkel (se bilden). Bortom denna cirkelformiga beröringslinie med klotet utgör den koniska ytan gränsen mellan den för ögat synliga och osynliga delen af rummet. <img id="815"> Bild 1. — Visar, huru ögats ö synområde begränsas af ett klot A. </img> Frågas nu, hvilken del af sjelfva klotet ögat ser, och hvilken del det icke kan se, så visar bilden, att ögats synområde å klotet är begränsadt af nyssnämda cirkelformiga linie, men att ögat på andra sidan om henne ser intet af klotet. Dessutom finna vi, att ögats synområde å klotet hopdrager sig, då man närmar ögat mot klotet, men vidgar sig, då klotet aflägsnas, så att det slutligen blifver lika med klotets halfva yta. För öfrigt märkes, att ögats synkrets å klotet bibehåller sin cirkelform, huru än detta vrides framför ögat i olika ställningar. Det är lätt att tillämpa slutsatserna af denna lilla undersökning på jorden och vår ursprungliga fråga. Resande, som dagligen färdas öfver jorden i alla riktningar, hafva nemligen öfverallt gjort den iakttagelsen, att jorden är en i rymden fritt sväfvande kropp, som, liksom klotet nyss, öfverallt erbjuder ögat en cirkelformig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
