Förberedande lärokurs i astronomi / 39 (1881) Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Australien sommar, och när det är höst i Förenta
Staterna och Canada i Norra Amerika, är det på Eldslandet
vår o. s. v.

Visa slutligen, att äfven södra halfklotet har sin
polcirkel, på 66¹/₂° s. br., och anställ jemförelser mellan
solens samtidiga ställning eller rörelse i förhållande till
horisontplanet vid södra och norra polcirkeln samt vid
södra och norra polen. — Visa t. ex., att när den långa
sommardagen begynner vid norra polen (d. v. s. när
solen går öfver på norra stjernhimmelen), begynner en, om
man bortser från ljusbrytning och skymningsljus (sid. 35),
lika lång vinternatt vid den södra polen; och omvändt.

Genom vändkretsarne och polcirklarne delas jordytan
i 1 het zon (å ömse sidor om eqvatorn mellan
vändkretsarne), 2 kalla zoner (inom polcirklarne) och 2
tempererade (mellan vändkretsarne och polcirklarne).
Värmeförhållandena å en ort på jordytan bero dock äfven på
andra omständigheter, än solens större eller mindre
middagshöjd, såsom vi inhemta i den fysiska geografien.

§ 16. Huru kommer det sig, att solen kraftigare
uppvärmer jordytan, då hon står högt på himmelen, än
då hon står lågt?

För att vinna ett svar på denna fråga, skola vi göra
följande lilla

Försök. Tag en med vax tunt öfverdragen träskifva
och håll henne på lämpligt afstånd framför en
kakelugnsbrasa eller annan stark värmekälla. Hålla vi nu
träskifvan vinkelrätt mot det från elden utstrålande värmet,
kunna vi strax få se vaxet begynna smälta, men ju mera
snedt vi hålla henne, dess mindre verkar elden på vaxet,

Bild 17. — Visar, att ju mera snedt mot strålarne A skifvan a b hålles, dess mindre af dem uppfångar hon.

och om skifvan hålles i fullkomligt horisontalt läge, blir
eldens verkan på henne omärkbar. Orsaken härtill är
lätt att inse. Låt nemligen a b (bild 17) vara skifvan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>