- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
323

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

au behöfver man blott kasta ögat |iå ilen tor mera iin 100 år sedan
redan utgifna v. StraHlenbergska kartan öfver den Nordöstra delen af
Europa oeb Asien, för att t. ex. Unna det åtskilliga af Lena-flodens
bifloder tyckas !iga linska namn. Men att deraf draga den slutsats
att finnarne förskrifva sig derifrån, torde vara lika förhastad, och
obe-tftnkt, som att de (enligt andras förmenande) skulle förskrifva sig frun
Helsingland och de Norrska fjellen. Eller skulle kanske flodnamnen
Kemm och Karna (ej olikt de linska flodnamnen Kemi, Kymi, och Kuumo)
liilr utgöra sjelfva kardinalbeviset? 1 detta fall lår jag upplysa att dessa
ord, som ursprungligen betyda „v a 11 e n", flod, sj ö, återfinnas,
jemte sin genuina bemärkelse, äfven i flere såväl Afrikanska som
Amerikanska språk. Ingen torde dock vilja härleda oss derifrån. Så t. ex.
(utan att här vilja tala om den stora sjön Kymmen, i Vermland, som
än i denna dag är kringbebodd af finnar)heter vatten på
Hotten-tottiska kamma, kàmme, kärn och t’kamma, samt Ckohaa på
Bosjesmän-netis språk, amèli på AUfadèh spr. me på Argubba, och mi på Hauasä
språket (i Afrika); hvaremot åter cajeni på Abipon spr. och caim på
Mokob}’ språket (i Södra Amerika) betyder sjö; men deremos tomi
på Mobima spr. ocli hu no på Quichua spr. betvda återigen vatten.

Men efter vi här nu engång inkommit på de stora
upptäckternas område,så kanske (om jag blott litet ruskar på mig) att
äfven jag kunde, i så måtto, blifva en stor man? Nu låt se dä! Jo

— vi veta huru alla historie- och Ibrnforskarc, såväl i äldre som i
sednare tider, förgäfves stretat och arbetat för att kunna upptäcka
hvarest det gamla Thule låg (upp i den yttersta norden) hvilket
Pytheas för mer än 2,000 år sedan beskrifvit, och säger sig hafva besökt,

— utan att de dock häruti lyckats. Sjelf har jag redan för mer än
30 år sedan (i min förklaring öfver Tacitus, sidd. 91, 76,121) ej blott
meddelat hvad ban derom oerättat,, utan sökt äfven vägleda läsaren
till det rätta stället; elutru jag icke då kunde faktiskt styrka det.
Numera kan jag det, och kan derjemte upplysa att det gamla Thule är
lifs-lcfvande till finnandes än i denna dag, och utgör en by vid
Ta-na-clfvens utlopp i en vik af Ishafvet; hvarom jag redan för 26 år
sedan blifvit underrättad, änskönt jag icke fjcskat med att omtala det.
Härom skrifver framlidne Kyrkoherden Lars Levi Laestadius, i bref
dateradt Karesuvando d 5 Mars 1639, bland annat, följande: „Utan
„att egentligen fästa något afseende på ditt resonemang om Pytheas’
„Thulè, lår jag nämna ’för dig i förtroende, hvad ingen författare ünnu
,,vetat, att nemligen en by vid namn Thule, finnes ännu i denna dag
„i Ost-Finmarken, nära utloppet at’ Tanaelf, och att de ova avium
pa-„lustrium, som i dina litterata anföras såsom en hufvudsaklig näring
„för Thales inbyggare, ännu i denna dag utgöra en icke obetydlig
bi-„näriug för Finmarkens inbyggare. Det ges nemligen många holmar,
„s0m äro alldeles fnllvärptu med ägg uf åtskilliga sjüfogelarter;
„af dessa holmar äro en del fridlyste, och kallas på norrska æggvær\
,,hvarifrån hemtas en otalig mängd af agg, samt den finaste
Eider-„dun, som nuförtiden utgör en del af Amtinanncns inkomster. Detta
„ooktadt anser jag icke lör alldeles säkert, alt de gamles Thule
verkligen var Finmarken." (jemf. Förkl. öfver Tacitus, sid. 86 ).

Men lör att nu återkomma till Castrén, och hans skrifter, så
tyckas de numera vara nästan bortglömda; som det ofta går med vissa
meteorer, — do der stiga hastigt upp, men försvinna åter — lika
hastigt; då andra deremot, som långsamt höja sig — lysa desto längre.
Castrén hade likväl den stora lyckan att befrämjas af Ryska
Vetenskaps Akademin (på ena sidan) och af finska Regeringen, Litteratur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free