- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1915 /
255

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur växternas näringslif. (Slutet). Af Ejnar Malmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA DRAG UR VÄXTERNAS NÄRINGSLIF. 255

med kalk i så godt som all jord, utan på grund
af en mängd andra jordförbättrande egenskaper,
som. vi längre fram få tillfälle att vidröra.

Återstår nu att behandla ämnena svafvel, fosfor
och qväfve. Svafvel förekommer i bergarterna
dels i form af svafvelsyrade salter, d. v. s. sulfat,
framför allt gips (kalciumsulfat), dels såsom
svafvelmetaller, mest järnföreningen svafvelkis. Gips
och svafvelkis träffas som insprängda korn i
mindre, men för växterna fullt tillräcklig mängd i de
vanliga bergarterna, och någon svafvelbrist
kommer därför aldrig i fråga, i synnerhet som den för
växterna erforderliga svafvelmängden är ganska
obetydlig. Fosfor däremot åtgår i afsevärda
qvantiteter, särskildt vid bildningen af frön och andra
förökningsorgan. Det enda i naturen
förekommande fosformineral af större betydelse är apatit, och
äfven detta uppträder ganska sparsamt. Dessutom
är apatit, som till hufvudsaklig del består af
kalciumfosfat, nästan olösligt, hvarför växterna
hafva svårt att tillgodogöra sig detsamma.

Allra tröstlösast tyckes emellertid saken ställa
sig j. fråga om qväfvet, detta oerhördt vigtiga
ämne, som i växtkroppen kommer näst efter kol,
syre och väte i mängd. Ty vi må undersöka alla
våra fasta bergarter, i ingen skola vi träffa någon
qväfveförening i nämnvärd mängd, knappast spår
däraf. Qch att luftens fria qväfve icke i regel
kan tillgodogöras, därom hafva otaliga försök med
odling i närsaltlösning gifvit .oss visshet. . Men
analysera vi de lösa jordlagren nära ytan, särskildt
där vegetationen är riklig, skola vi få ettrannat
utslag. Här saknas nämligen ingalunda bundet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1915/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free