Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur växternas näringslif. (Slutet). Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
qväfve. Qväfveföreningar måste alltså antingen
tillföras jorden från luften eller nybildas i
jorden, eller också tillgår det på båda dessa sätt. De
senare årens undersökningar öfver denna fråga
hafva lärt oss, att det sistnämnda alternativet
är det riktiga.
På grund af den oerhörda betydelse, som
qväfvespörsmålet har för naturens hushållning i det hela,
men särskildt för landtbruket och
trädgårdsskötseln, skola vi här litet mera ingående sysselsätta
oss med detsamma. I ett par föregående
uppsatser i denna tidskrift (nämligen om ärtväxterna i
haft. 3 årg. 1908 och om bakterierna i haft. 3 årg.
1910), hafva skilda sidor af qväfveproblemet
behandlats, hvarför vi hänvisa till dem, innan vi
nu taga en öfverblick öfver frågan i dess helhet.
Hvilka äro då de qväfveföreningar, som
kunna ifrågakomma som växtnäringsämnen ? Af det
föregående hafva vi sett, att qväfve ingår i en
syra, salpetersyra, och sålunda också i de af sab
petersyran bildade salterna, nitraten. Af dessa är
natriumsaltet, Chilesalpeter, det vigtigaste, men
också kali- och kalksalpeter med resp. kalium, och
kalcium hafva stor användning. Utom
salpetersyran finnes en annan syra, som också innehåller
qväfve och blott skiljer sig från den förra genom en
något mindre halt af syre. Denna syra kallas
Salpetersyrlighet och dess salter nitrit. Både nitrit
och nitrat äro goda qväfvekällor för växterna,
nitraten dock bäst. Men qväfve förekommer
dessutom bundet på ett annat sätt i ett ämne med
helt olika egenskaper än de nyssnämnda syrorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
