Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
av verkligheten. Men för att de vetenskapliga begreppen
skola icke blott vara ett urval, förenkling och generalisering
utan även innebära objektiv giltighet, måste de ha betydelse
av omdömen, vilka kunna sammansluta sig till allmängiltiga
lagar. “Verkligheten kunna vi“, säger Rickert, “med
avseende på innehållet visserligen omedelbart ’uppleva’ eller
’erfara’, men så snart vi göra försöket att genom
naturvetenskapen begripa den, försvinner för oss alltid det, varav den
såsom verklighet består. Blott med det omedelbara livet,
aldrig med naturvetenskapen komma vi till den
innehålls-fulla verkligheten/4 Naturvetenskapen ger oss sålunda aldrig
någon verklighet, varken empirisk, eller metafysisk, utan den
utgår från den empiriska verkligheten och ger oss för
densamma giltiga lagar.
Man kan utan tvivel betrakta de vetenskapliga begreppen
såsom antropomorfismer, men såsom för ett obetingat
värdefullt teoretiskt ändamål giltiga antropomorfismer. Huru dessa
antropomorfismer kunna få objektiv giltighet visas genom
trasscendentallogiska undersökningar, vilka utförligt och med
stor subtilitet och skarpsinne göras av Rickert i Gegenstand
der Erkenntnis, Grenzen der naturwissenschaftlichen
Begriffs-bildung och andra arbeten. Ett viktigt medel vid lösningen
av vetenskapslärans problem är särskiljandet av konstitutiva
verklighetsformer från metodologiska kunskapsformer och
analysen av dem. Genom att göra den objektiva
verkligheten till ett logiskt problem och utarbetandet av å ena sidan
de konstitutiva och å andra sidan de metodologiska
kategorierna har Rickert tagit ett betydande steg utöver Kant,
för vilken icke problemet om den objektiva verkligheten såsom
material för varje vetenskap fanns utan för vilken verklighet
och natur sammanföllo. Genom uppställandet av begreppet
om den objektiva verkligheten och genom uppfattningen av
den vetenskapliga begreppsbildningen såsom det mänskliga
vetenskapliga subjektets ombildning av det empiriska
materialet har Rickert övervunnit såväl den metodologiska
naturalismen som den intellektualistiska begreppsrealismen, utan att
därigenom hemfalla till empirism eller mystisk konstruktivism.
“I det att R. har erövrat det oreducerade sinnligt åskådliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
