Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
tygande förslag till förbättring. Då företog sig Kerschensteiner
att i grund experimentellt studera frågan, och efter 7 års
arbete kunde han framlägga resultaten, som 1906
publicerades i den uppseendeväckande boken “Die Entwicklung des
zeichnerischen Begabung“. På dessa resultat kunde han bygga
välgrundade planer för teckningsundervisningen, och genom
deras realiserande har en verklig revolution genomförts. “Vilken
ofruktbar tråkighet härskade ännu för sex år sedan i våra
teckningssalar “, sade Kerschensteiner i ett föredrag år 1908,
“när den räta linjen, cirkelbågsfragmentet, den geometriska
figuren, det abstrakta ornamentet satt på konstens konungatron,
och intet enda barns verkliga begåvning och skaparglädje
kunde göra något av allt detta! Hur ha inte förhållandena
blivit helt annorlunda, sedan tingen i hemmet, verkstaden
och trädgården dragit in i skolan, och sedan barnen kunde
ge utlopp åt sin ritlust och sin konstdrift vid framställningen
och den dekorativa behandlingen av saker och ting i dagligt
bruk, den klent utrustade med sina mera torftiga medel, den
begåvade med hela rikedomen av sin fantasi! Vilken ström
av glädje går icke i dag genom alla teckningssalar, vilken
fond av dekorativ och konstruktiv uppfinnarebegåvning
kommer icke med en gång i dagen och springer som en tändande
gnista från en stark brand över från den förr så isolerade
skolan på livet i hemmet och antänder allt, som är
brännbart! Med vilken glädje tager icke månget barn t. o. m. sina
arbetsprodukter från hemmet med i klassen och sätter lärare
och kamrater i förvåning över en förr alldeles oanad förmåga!“
Större motstånd rönte strävan att inom den
naturvetenskapliga undervisningen övergå från den gängse
demonstrations- och minnesmetoden till en metod, där lärjungarnas
egna arheten och egna erfarenheter kunde göra sig gällande.
Men även här kom framgången efter hård och långvarig kamp.
Lättare gick reformarbetet i en del andra fack, såsom de
främmande språken, räkningen, gymnastiken och sången.
Till en fullständig omvandling av folkskolan till en
arbetsskola har det dock aldrig kommit. De högsta klasserna äro
organiserade efter Kerschensteiners principer; så t. ex. är
skolköksundervisningen i. den 8:e flickklassen medelpunkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
