Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det elegantaste sällskap. Den ena kostymen (ty
toiletter kunna dessa extravaganta påklädnader
svårligen kallas) öfverträffade den andra i dyrbarhet
och orimlighet. I fråga om det »décolleterade» börja
herrarne numera att täfla med damerna. Jag såg
den aftonen en ung man, kanske att han dock var
närmare 40 än 30 år, hvilken blottat sin hals ända
till skuldrorna och hans väst var nästan omärklig,
ungefär ett smalt band, som sammanhölls vid
underlifvet af en enda knapp.
Man dansade icke den aftonen, »ty man var
kommen för långt in i fastlagen», sade grefvinnan
och såg gudsnådlig ut för ett par minuter. Flera
aftnar förut hade man dock dansat i samma
societet, men då hade ingen kapucinermunk varit der.
Abbé Modeste kunde mycket väl fördraga några
kontradanser, till och med »långt in i fastlagen»,
blott de icke hindrade honom från att operera för
Jesu sällskap; men en barfotamunk är ett så stort
helgon, att han omöjligt kan vistas under samma
tak med dem som dansa kadrill, och naturligtvis
allraminst de närmaste veckorna före påsk. Det
blef således icke någon bal af, den aftonen.
Deremot voro spelbord arrangerade i ett aflägset rum.
Kapucinern fick icke veta något om den saken, och
för abbé Modeste behöfde man ej heller i det
afseendet genera sig. Han hade en gång för alla
meddelat full absolution för att grefvinnans gäster
roade sig med en liten baccarat, naturligtvis på det
vilkor att kortpenningar afsattes för hans helighet
i Rom, till kristendomens förherrligande och
hedningarnes besegrande.
Alltså spelade man och konverserade. Jag hörde
till de konverserande eller åtminstone till dem, som
hörde på konversationen, hvilken uti stora salongen
en stund var temligen allmän. Man hade samlat
sig omkring pater Grégoire, kapucinermunken,
hvilken synbarligen kände sig besvärad af att hafva
kommit i så fint sällskap, men dock höll god mine,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
