- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
26

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ref, ty den. längtan efter ömhet, som redan
vaknat hos henne under hennes tidigaste barndom,
lefde ännu med oförminskad styrka i djupet af
hennes själ, men hon var för passiv till sin natur
för att taga det första steget till ett närmande,
och som hon bland kamraterna gick och gälde som
träkig och inbunden och troligen inte så litet
högfärdig, blef det hennes lott att gå ensam.

Vänskapen med Martin var ej heller så liflig
som förr-. Han liacle varit så underlig i julas.
Då de träffades första gången efter hans
hemkomst, såg han på henne så förvånad och i stället
för att taga henne i famn och kyssa henne, som
lian alltid brukat, åtnöjde han sig med att räcka
henne handen och buga sig litet. Då de skildes
sist, hade hon ännu varit ett barn i kort
klädning, nu stod hon inför honom som en fullvuxen
ung flicka, fast hon ej själf tycktes veta af sill
nya värdighet. Han hade också blifvit axelbredare
och manligare och ett svart )jun skuggade redan
hans öfverläpp; han hade nu bytt ut kyrkoherdens
enskilda skola mot gymnasiet i Vexiö och skulle
bli student nästa vår. Han hade väl derför fått så
mycket att tänka på, att han glömt bort sin
syster, resonerade Agnes, ofcli vid den tanken blefvo
hennes ögon. fuktiga. Någon läsning kom denna
gång ej i fråga. Martin höll sig mera till
föräldrarne än till henne, och då de om aftnarne sutto
omkring lampan, kunde han sitte långa stunder
och betrakta henne med en besynnerlig, halft
förundrad, iakttagande blick; om hon tillfälligtvis såg
upp från sömmen, vände han sina ögon åt annat
håll och blef litet röd.

Det ämne, som mest afhandlades, var
Martins framtid. Han höll i sig med att vilja bli
knekt. Fru Kristina suckade och vardt nedstämd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free