Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1810
”Kungamakaren” C. O. Mörner utser —
Redan år 1807 i Stralsund började
den tänkande förutse det öde, som
skulle drabba Gustaf IV Adolph, och för
att sätta en damm för dess
olycks-bringande politik, var det då redan
fråga om Konungens afsättning, men
denna lyckliga tidepunkt för en dylik
statskupp försummades då, i följd af
de högt uppsattes klenmodighet.
Missnöjet med Konungen tilltog dock med
hvarje dag, och 1808 visade sig
synbarligen för den, som ville öppna
ögonen, att Gustaf IV Adolph icke länge
kunde i sina slappa händer behålla
rikstömmama.
Redan då hade hos mig uppstått den tanken, att en
Fransk Marskalk borde uppsättas på Sveriges thron,
och att endast under en sådan krigshjeltes anförande
något hopp för oss kunde finnas att besegra och kufva
Ryssland.
Då kuriren, som medförde underrättelsen om
Kronprinsens Carl Augusts död, ankom till Upsala så
meddelades nämnda underrättelse åt Uplands Regementes
Officers-Corps, hvilken då hade Befälsmöte och
exercerade på Polacksbacken. Visserligen förstummades vi
af denna nyhet; men som då redan länge ohyggliga
rygten varit gängse om Kron-Prins Carl Augusts snart
stundande död, väckte dock denna nyhet mindre
förvåning än fasa.
Snart afgjordes, att Regeringen skulle afsända en
kurir med angelägna bref till Paris, och så snart detta
blef bekant, sökte jag genast att erhålla detta uppdrag,
emedan jag sålunda skyndsammast och utan stor
kostnad kunde komma till Paris, hvarjemte jag hoppades
kunna ställa så till, att jag någon tid kunde få
qvar-stanna derstädes och uträtta hvad jag önskade.
Min anhållan beviljades, äfvensom den att få
qvar-stanna i Paris så länge jag åstundade, samt att vid min
återkomst hem få bevista den
blif-vande Riksdagen.
Resan anträddes den 6 Juni 1810,
i sällskap med dåvarande
öfver-Adjutanten August Anckarsvärd. Den 20
Juni, ankommo vi till Paris. Med
mycken svårighet upsöktes samma
afton Lapie. Till denne gamle vän kunde
jag i allt förtro mig, och den
vänskap hvari han stod hos Napoleon
och hans Secreterare, samt det
anseende han egde i Paris, gjorde för mig
nödigt att söka begagna honom i detta
mitt företag; nemligen att utleta
hvem Frankrike ansåg ädlast och
skickligast att föra en Spira.
Efter en stunds tystnad svarade Lapie, att Prinsen
af Ponte Corvo borde blifva den som utsågs till Svea
Kron-Prins.
Efter detta samtal beslöts att meddela en af mina i
Paris vistande Landsmän tanken att få Prinsen af
Ponte-Corvo till Sveriges Kron-Prins. General-Consul
Signeul anförtroddes min hemlighet den 22 Juni. Han
förvånades öfver dristigheten i min plan, och begärde
ett dygns anstånd för att kunna lemna svar.
General-Consul Signeul lofvar medverka.
Genom de relationer Signeul ägde, skaffade han mig
ett hemligt sammanträde med Prinsen af Ponte-Corvo
den 25 Juni. Prinsen visade sig ganska liknöjd; och hade
jag icke väntat detta förhållande innan sammanträdet,
skulle jag lätt kunnat inbilla mig att Prinsen var nästan
likgiltig för en Krona, men då Han slutligen efter en
stunds förlopp fick klart för sig, det äfven ingick att
ombyta Religion för att kunna erhålla densamma, var
det lätt att förstå huru smickrad han ansåg sig deraf,
ehuru liknöjd han tycktes visa sig för dess emottagande.
Carl Otto Mörner.
Uieutenant vid Kongl. Uplands Regemente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
