Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1877
Upsala universitet fyra hundra år.
Från Upsala universitets 400-års jubelfest, den 5 September i8yy.
KANTAT
vid jubelfest-promotionen i Upsala den 6
September 1877.
KÖR.
Ur nattomhöljda tider
emot ett mål, fördoldt för dig,
0 mensklighet, du skrider
1 sekler fram din ökenstig!
Din dag är blott en strimma,
som lyser blek och matt —
se, framom henne dimma
och bakom henne natt!
Och släkten, där du tågar,
i öknen segna ned,
och bäfvande du frågar:
allsmäktige, hvart bär min led?
I jordens syner röjes,
att allt här nere ändligt är;
och då till himlen höjes
din forskarblick du spanar där,
att solars banor stäckas,
och världar gå i kvaf,
och stjämsystemer släckas
i eterns djupa haf.
Du hörer röster ropa:
allt är förgängelse,
och tid och rum tillhopa
ett hemskt oändligt fängelse.
RECITATIV.
Och dock, om du i tvifvel sjunkit
ner
och dröjer dystert grubblande vid
vägen,
du griper åter ditt banér
och bär det genom öknen oförvägen.
Hvad mer, om spej arblicken ser,
hur bort från fästet tusen solar fejas?
Hvad mer, om stjämeskördar mejas
som gyllne säd af tidens lie ner?
Hvad rätt du tänkt, hvad du i
kärlek vill,
hvad skönt du drömt, kan ej af
tiden härjas:
det är en skörd, som undan honom
bärgas,
ty den hör evighetens rike till.
Gå fram, du mänsklighet! var glad,
var tröst,
ty du bär evigheten i ditt bröst.
ARIOSO.
Hvarje själ, som längtan bränner
till hvad ädelt är och sant,
bär uti sitt djup och känner
evighetens underpant.
Blir hvad själfviskt är förgätet,
blir inom dig gudsbelätet
härligare danadt ut,
genom släkte efter släkte,
skall, hur långt än öknen räckte,
du Jordanen nå till slut.
KÖR
Blir hvad själfviskt är förgätet,
blir inom dig gudsbelätet
härligare danadt ut,
genom släkte efter släkte,
skall, hur långt än öknen räckte,
du Jordanen nå till slut.
Viktor Rydberg.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
