Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varieténs Ibegrafning.
I da
sista dagen
som
Varieté-Föreställning
gifves i
Stf E A-SAbEH
Sista dagen.
En rundtur bland Stockholms
varietélokaler.
Ja, i går den 30 september, var det
sista dagen Stockholm kunde gå på
varieté på det gamla goda sättet.
Sista dagen en half punsch eller en
whiskygrogg kunde erhållas till
läskedryck under de vexlande
konstnjut-ningar af akrobatiskt, musikaliskt eller
annat slag hvarvid Stockholm är van.
Här följa nu rapporter från de
olika begrafningsplatserna.
Sveasalen.
Fullt, eller rättare sagdt, öfverfullt
hus. Ingen gemen, bara korporaler.
Högvälborna grefvar inklämda bland
ordinära ligapojkstyper uppe på
läktaren. Och ett omätligt, oändligt,
entusiastiskt jubel.
Den som först bragte stämningen
upp till kokpunkten var vår älskliga
Anna Hoffman, som till och med var
utrustad med kupletter för dagen.
Men än mer öfverhettad blef
stämningen under slutnumret, utfördt af
BERNS-SALONGEE
I dag sista dagen
mr RECETT
och
Afsked sföreställning
för hela
Artistpersonalen
Entré 50 öre.
»Les Dante». Den förtjusande
fransyska, som i detta par representerar
den qvinliga gracen, är väl den enda
som här dansat de vilda parisdanserna
på ett sätt, som verkligen erinrar om
»Nini patte en l’air» eller »Grille dégout».
Berns salonger.
Vid 8-tiden var lokalen »fyld till
bräddarne» som våra vänner på andra
sidan Bottenhafvet bruka uttrycka
sig.
Alla de uppträdande, damer och
herrar, cancanister och herkuler,
svenskar och utländingar, hvita och
svarta, helsades med — sit venia
verbo! — jubelskrän, och då slutligen
Tortaloff-trion började sjunga, dansa
och skria, steg stämningen nära
kokpunkten.
Men plötsligt kom det liksom en
dämpare öfver det hela: trion sjöng
på vanligt ryskt varieté-manér först
den ryska folksången och sedan den
svenska kungssången, hvilken senare
bisserades och afhördes af publiken
stående. Och då var det mycket nära
att varietéerna i Berns salonger
af-slutats — med kungssången!
Men nu tog det animaliska i den
menskliga varieténaturen ut sin lilla
»efterätt»: tomma punschbuteljer,
so-davattensflaskor, glas och koppar
började regna ned öfver
varietétribunen i stora salongen och krossades.
Ett ögonblick rådde en nästan hemsk
stämning i lokalen. Men så kommo
lyckligtvis ordningens väktare och
utrymde den.
Så begaf det sig, att här den sista
varietéaftonen, som så städadt kunde
ha slutat med kungssången, istället
illustrerades af — polisens
inskridande.
X
X
X
X
X
X
* f
h
K
X
Varieténs afsked
till publiken.
STOR TABLÅ
med bengaliska belysningar samt
skämtsam
EPILOG
på vers af Gustaf Salzenstein.
»stämningen» som redan från början
var hög, steg gradvis med
konsumtion af flytande förfriskningar och i
hettan i den illa ventilerade salen, så
att slutligen »det ena med det andra»
föranledde en »begeistring», som sökte
sig uttryck icke blott i intensiva
handklappningar, stampningar, käpp- och
paraplystötar i golfvet, bravorop,
näsduksviftningar o. d. utan ock i
bifallsyttringar, äfven mellan
numren, i form af ett slags indiantjut.
Alhambra,
den moderna svenska varieténs vagga
hade fullt hus i båda salongerna. En
del af habituéerna hade synbarligen
fått vika för en publik, som ej i
vanliga fall brukar infinna sig på detta
ställe, hela familjer som ville vara
med i det ögonblick, då varietén tog
afsked.
Den »försvenskade» tyska
chansonetten Cordula Alfonso, som fått en
jettebukett från »Festungsmänner» måste
gång på gång framträda och säga sitt
»adjö festungmänner i Stockholm» —
och så var det slut.
Mosebacke.
Deruppe på Söders höjder, var
naturligtvis äfven fullt hus, stämningen
befann sig på kokpunkten på de lågt
räknadt 800 personerna. Jubelropen
voro frenetiska. Publiken sjöng med i
hr Hilding Nihléns visa »Adjö med
den!» samt slösade blommor på den
näpna varietédifvan Anna Jansson.
Novilla.
Hvarje nummer på programmet
helsades med ursinniga applåder, och
ALHAMBRA
Sista dagen.
Stor afskedsföreställning.
Varietées afsked.
EPILOG PÅ VEES
af Gustaf Salzenstein
framsäges af
Herr Edvard Unge.
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
