Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Om Thorgny lagman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ragvald jarl kom en dag mot qvällen till Thorgny
lagmans gård, som var stor och präktig. Der voro månge män,
som undfingo jarlen väl samt togo emot hans hästar och
ridtyg. Jarlen gick in i stugan. Der var mycket folk, och i
högsätet satt en gammal man. Ingen man af sådan storlek
hade Björn och hans följeslagare någonsin sett; skägget var
så långt, att det låg honom i knäet och bredde sig ut öfver
hela bröstet. De Norska sändebuden fyldes i sitt sinne af
vördnad, när de sågo honom. Jarlen gick fram och helsade
honom. Thorgny tog väl emot jarlen och bad honom gå till
det säte, som han var van att sitta uti. Jarlen satte sig då
i högsätet på andra sidan midt emot Thorgny. De dröjde
der några dagar innan jarlen bar fram sitt ärende. Han bad
då Thorgny om ett samtal endast i närvaro af Björn och hans
följeslagare. Då tog jarlen till orda och sade, att Olof,
Norges konung, hade sändt sina män dit, österut, för att göra
frid; han talade ock länge om den olägenhet Vestgötarne hade
deraf, att ofrid var emellan dem och Norge; han sade, att
han hade lofvat följa de Norska sändebuden till Sveakonungen,
men att denne tog saken så illa, att det ej vore rådligt för
någon att bära henne fram. ”Nu är det så, min fosterfader”,
tilläde jarlen, ”att jag icke kan hjelpa mig sjelf i detta mål,
derföre hafver jag sökt träffa dig, och hoppas jag af dig goda
råd och godt bistånd”. Då jarlen slutat sitt tal, teg Thorgny
en stund, men då han började tala, sade han: ”Underlige ären
I, som eftersträfven tignarnamn, men icke veten råd och
försigtighet, då I kommen i någon vånda; hvi besinnade du icke
förut, innan du lofvade denna färd, att du ej eger magt att
tala emot konung Olof? Mig tyckes det icke ringare att
räknas bland bönderna och hafva frihet att säga hvad man vill,
fastän konungen är närvarande. Nu skall jag komma till
Upsala ting och sålunda bistå dig, att du kan orädd tala
inför konungen hvad dig godt synes”. Jarlen tackade honom
mycket för detta löfte; och dröjde han sedan hos Thorgny
till dess de tillsammans redo till Upsala ting. Der var
ganska mycket folk. Konung Olof var ock der med sitt hof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
