Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 134. Ett fiskeläge i Bohuslän af G. Brockman (III) - 135. Trollhättan efter H. Bjursten. (1. I; 2. III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malda till benmjöl utgöra de nämligen ett förträffligt
gödningsämne. Äfven fisklefvern tillvaratages för
tranberedning. Enär trankokningen sprider en ytterst vämjelig lukt,
försiggår den vanligen ute på en holme. De stora
trankittlarna öfverföras då dit, och det händer, att man ej
tager kitteln i båten, utån att man låter den flyta på vattnet
och så bogserar den öfver. Kanske får man till och med se
två eller tre pojkar, sittande i en sådan till båt förvandlad
kittel, följa med öfver sundet. Trankokningen försiggår
ute i fria luften, och, bär det så till, att vinden ligger åt
land, händer det nog, att den ovane besökaren i fiskeläget
blir sjuk af lukten.
Sedan fisken blifvit behörigen sköljd, nedsaltas den i
stora kar eller upphänges till torkning i fria luften. De
saltade torskarna föras i sin tid ut på de kringliggande
holmarna, där de utbredas till torkning. Det blir ett af
de hemmavarandes många bestyr att ro dit ut och vända
dessa. I Bohuslän spännas vanligen långorna ut med
träspjälar och hängas upp på stänger för att torka, hvarefter
de kallas spirlångor.
När sommarkvällens ro sänker sig öfver fiskeläget och
de småbåtar, som varit ute på fiske i närheten, vändt
tillbaka till land och arbetet på bryggorna upphört för dagen,
då tändes fyren där långt ute i hafvet, och dess lykta lyser
som en stjärna öfver de vida vattnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
