Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 273. John Ericsson af E. Beckman (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Familjen hade flyttat till en bygd, där ingenting i den
vägen knnde köpas, äfven om man haft penningar att köpa
för. Men gossen var aldrig rådlös. Han gjorde sig själf
en passare af björk och fäste nålar till spetsar i passarens
ben. Pensel för färgläggning af sina ritningar saknade han
också. Efter enträgna böner erhöll han slutligen tillåtelse
att plocka hår ur sin mors pälskappa dock endast med
villkor, att skörden togs så försiktigt, att det ej märktes,
hvar han plockat. Han fick nog till två små penslar.
Sådant var besvärligt och tålamodspröfvande. Men hans
viljekraft, uthållighet och uppfinningsrikhet stärktes för
hvarje gång, han så i handling visade, att »själf är bäste
dräng».
Det var de ritningar och modeller, han under dessa år
utförde, som riktade Plåtens uppmärksamhet på honom.
Då Johns ritningar förelädes för Platen, fällde denne ett
ord, som drifvande och stärkande inskrefs i gossens själ.
»Fortsätt», sade han, »som du börjat, min gosse, och du skall
en dag uträtta något stort.» Platen gjorde, hvad han kunde,
för att denna förutsägelse skulle bli verklighet, då han gaf
sin skyddsling redan vid så unga år den nyss omtalade
lärorika och inbringande anställningen.
Under de närmaste åren studerade John jämte sin äldre
broder, Nils, den blifvande järnvägsbyggaren, flitigt
matematik och mekanik. At ritstiftet ägnade han likaledes
trägen öfning och blef därigenom en skicklig kartritare.
Yid sjutton års ålder öfver gick han till militäryrket
och tog som fänrik inträde vid Jämtlands fältjägarekår.
Där vann han snart allas hjärtan genom sitt hurtiga och
öppna väsen, sin duglighet och sina kunskaper. Dessa togos
snart i anspråk äfven på annat håll. Sedan han befordrats
till löjtnant, anställdes han såsom afvittringslandtmätare
vid den då pågående nya uppmätningen och kartläggningen
af de norrländska länen. I denna befattning arbetade han
bokstafligen för två. Men ändock hade han tid för
uppfinningar. Det var då, hans första större uppfinning, den
s. k. varmluftsmaskinen, såg dagen. Den var afsedd att
drifvas icke med ånga utan med upphettad luft. För att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
