Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 31. Ur Gammelgäddan i Vassviken. Av Karl-Erik Forsslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanten och berätta. Då kommo de simmande i stora,
glittrande stim från alla håll, abborrar och mörtar, lakar och
sikar, löjor och snorgärsar och småfisk av alla slag. De
ställde sig runt omkring henne och lyssnade, och hon »drog»
den ena spännande historien efter den andra: hur hon snärjt
in sig i nät men krånglat sig lös igen i sista minuten, hur hon
Gammelgäddan.
fastnat på drag och svirvlar men slitit sig uppe vid själva
båtkanten, och hur hon en gång slukat en jättestor abborre,
som satt på en långrevskrok. Betet var en mört. Den hade
slukats av en abborrkrake, knappt längre själv än mörten.
Abborren hade i sin tur slukats av den stora abborren och
denna av Gammelgäddan. Tafsen brast förstås som en
sil-kestråd, bara hon vände på sig, och hon seglade lugnt
därifrån med alla tre fiskarna i magen. Det var en billig och
bekväm festmiddag.
Historien om svalan berättade hon gärna, alltid med
något nytt tillägg. Det var en klar solskensdag, men man
väntade regn: svalorna flögo lågt. Gammelgäddan stod i
vattenbrynet och glodde på dem. De kommo singlande som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
