Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 34. Svante åker på berg. Av Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klippan. Han gick uppför branten, stannade på toppen och
ställde sig att titta ned.
Klippan var jämn och slät. Inte så mycket som litet
mossa växte på den, och innan Svante visste ordet av, hade
han satt sig på baken och åkt ända ner i gräset, som växte
nedanför.
Det gick som en dans, och Svante började skratta i
ensamheten.
Så gick han upp igen och åkte en gång till. Han blev
riktigt munter. Det gick så fort, så att det ven om
öronen, och han stötte sig inte det minsta på gräsvallen. Svante
hade hittat på, att man kunde åka kälkbacke mitt i
sommaren utan kälke. Och han tänkte, att det skulle han tala
om för de andra plojkarna. Ju längre han åkte, desto
roligare blev det, och Svante åkte både länge och väl i sitt
anletes svett.
$ ❖
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
