- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
343

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 86. Ett skånskt herregods. För Läseboken av Marie Louise Gagner och Per Holmén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blir två timmars färd mellan väldiga åkrar med vete, råg,
korn och havre, saftiga ängar och vackra skogsdungar. Hur
mycket säd som odlas, får man en föreställning om, när man
hör, att från godsets huvudgård försäljes för omkring 100,000
kr. spannmål varje år. Men så äro också åkrarna mönstergillt
skötta. Det kan man se på den rika, kraftiga växtligheten.
Detsamma är fallet med ängarna och skogen. Årligen
utgallras en del träd, föras tillsammans och läggas upp i högar,
varefter auktion hålles på dem. Ingenting får förfaras.
Varje år planteras och besås också nya sträckor, vilka då
inhägnas, för att rådjuren ej skola skada de späda plantorna.

Alldeles invid huvudgården utbreda sig väldiga fält,
bevuxna med långa rader små gröna plantor. Det är betor, en
annan av Näsbyholms inkomstkällor. Här finnas både
foderbetor och sockerbetor. Försäljningen av sockerbetor kan
inbringa inemot 30,000 kr. om året.

Men inhöstar man på Näsbyholm goda skördar, så måste
man också ha rik tillgång på arbetskraft, och stora summor
åtgå till att betala denna. Det finns flera olika grupper
arbetare på godset. Fast anställda äro de s. k. statkarlarna
samt husmännen. De förra få lön dels i penningar, dels i
s. k. stat, d. v. s. säd, potatis, mjölk o. d. Husmännen ha
ett eget litet område att bruka, omkring 11/2 hektar, för vilket
de erlägga en låg arrendeavgift. För övrigt leva de av att
göra tjänst på gården mot timpenning. Statkarlens högsta
önskan är i allmänhet att få övertaga ett husmansställe, när
ett sådant blir ledigt, ty han har därmed upphört att vara
tjänare och vunnit en jämförelsevis fri och oberoende ställning.
Utmed vägen, där vi foro fram, ligger en liten låg byggnad,
just ett sådant där husmansställe. Far själv är ej hemma, men
mor och barnen ta emot oss, och vi göra en titt både i det
trevliga lilla hemmet och i »kostallet». Nu är kon ute på
bete, men i stället få vi se några präktiga grisar, som tumla
om i halmen. De betyda rätt mycket för det lilla
hushållet, ty väl födda grisar betala sig bra, när de försäljas.

Men mycket annat folk än husmän och statkarlar behövs
för allt arbetet på gården. Ängarnas skötsel ha en s. k.
ängsmästare och ett tiotal ängsarbetare om hand, och skogen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free