Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 106. Omberg, »Östergötlands krona». För Läseboken efter R. Fjetterström och Per Holmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stranden. Han fruktar, att åskan skall riva upp storm, och
då är färden utmed berget livsfarlig.
Nu ha vi ovädret över oss. Med dövande brak följer
knall på knall, och ekot rullar utefter bergets sidor. Regnet
strömmar ner.
Men i ett nu har ovädret rasat ut. Yi kunna
ge oss av. Yi ro utmed en lodrät, rostbrun granitvägg av
många meters höjd, vid vars fot mäktiga stenblock ligga ned-
Vätterns strand nedanför Omberg.
rasade på sjöbottnen. Däruppe på krönet växa buskar och träd
ända ut på branten. Fiskaren berättar, att betande djur
stundom störta utför branten och krossas mot klippblocken
nedanför. Någon enda gång händer det dock, att de falla på djupt
vatten och simma till något klippblock invid väggen, där de
omsider efter lång väntan bli räddade i någon större båt. Yår
fiskare har varit med om att på detta sätt bärga en älg, som
råkat göra den ofrivilliga resan utför bergets branta stup.
Vi nalkas emellertid Rödgavels grotta, som är målet för
vår färd. När Yätterns vågor i storm vräka mot berget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
