- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
442

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 113. Vävaren i Mark. För Läseboken av Marie Louise Gagner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lust att slå sig till ro med affären, sådan den var, utan närde
allt större planer. En gång, då lian var på besök i
Stockholm och fundersam vandrade i Storkyrkobrinken, stötte han
ihop med en af färsvän från Göteborg. De började tala om
Sven Erikssons planer på att utvidga affären, och vännen
föreslog, att man skulle resonera med en engelsk
maskiningenjör, som just vistades i Sverige.

Sagt och gjort. På stående fot ritade engelsmannen på
en bit gråpapper upp en plan till ett mekaniskt bomullsväveri.
Nu liksom föllo fjäll från Sven Erikssons ögon. Han såg
redan i inbillningen sina femtonhundra väverskor
tiodubb-lade, och med iver antog han vännens förslag att i hemorten
anlägga ett bomullsväveri. Så kom Rydboholms väveri —
beläget vid Yiskans stora vattenfall — till stånd.

Emellertid ville Sven Eriksson ej övergiva
handväverskorna, som grundlagt hans förmögenhet, utan dessa fingo
fortfarande arbeta för honom.

Den nya fabriken var dock ej så lätt att sköta, som Sven
Eriksson trott. Stora förluster inträffade, Erikssons ene
bolagsman gjorde konkurs, och säkert skulle han själv, om
han haft mindre ihärdighet, »kastat yxan i sjön». Men Sven
Eriksson var en av de människor, vilkas krafter växa med
svårigheterna. Ensam övertog han affärerna, och efter
åtskilliga års hårt arbete var han en skuldfri man.

Småningom växte ånyo Sven Erikssons förmögenhet och
det oerhört, så att han vid sin död, år 1866, var miljonär.
Förmögenheten låg dock ej blott i fabrikerna utan även i
gårdar i trakten. Sexton sådana ägde han.

* *

*



Sparsamhet och af färsskicklighet voro utmärkande drag
för Sven Eriksson. Det är nog möjligt, att han, liksom de
övriga förläggarna, var »nidsk» av sig under de första åren
av sin verksamhet, och att väverskorna, som arbetade för
honom, ej fingo mycket betalt. Men de voro vana vid att deras
arbetsgivare betalte litet — emellanåt ej mer än 5 å 6 öre
för aln — och vågade ej klaga. Många av dessa förläggare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:23:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free