- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
445

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 114. Skålknallen, som kokade soppa på en spik. Efter Gabriel Djurklou

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara så omedgörlig? Yi är väl människor bägge två, och
den ena ska väl hjälpa den andra.»

»Hjälpa varandra!» skrek gumman, »hjälpa! Har en
nå’nsin hört något sådant? Nej, stjälpa varandra, det
brukar folk göra. Yem hjälper mig, tror han, fastän jag inte
har en matsmula i huset? Ne-ej då! Han får allt packa sig
i väg och söka sig ett annat kvarter.»

Men skålknallen var, som sådana pläga vara. Han gav
sig ej i första taget. Och fastän gumman gång på gång
sade nej, var han lika ihärdig i att försöka övertala henne.
Slutligen måste hon giva efter, och så skulle han få ligga
på golvet över natten.

»Det var ett hederligt tillbud», menade knallen, »och
det skall hon ha tack för. Ty bättre är på golvet, om
en också vakar, än ligga i skogen och frysa, så en skakar.»

*



Då han kom in i stugan, såg han, att där icke var
så fattigt, som gumman hade gnällt om, och han förstod, att
hon var snål och hade för sed att klaga över allt. Nu
bad han så innerligen vackert att få något att äta.

»Var skall jag ta mat?» sade gumman. »Jag har själv
inte smakat en bit på hela dan.» Men knallen var
illmarig. »Å, stackars mor», yttrade han medlidsamt, »då lär
ni väl allt vara bra utsvulten och tom, och då måste väl
jag bli den, som bjuder på kalas.»

»Bjuda på kalas!» utbrast gumman. »Vad kan en sådan
karl ha att bjuda på?»

»Den vida far, blir mycket var», sade knallen, »och
den mycket sett, förlorar varken förstånd eller vett. Bättre
vara brödlös än rådlös. Låna mig en gryta, mor!»

Nu började gumman bli nyfiken, och knallen fick låna
en gryta. Han slog genast i vatten, satte grytan på elden
och blåste, så att lågorna slogo upp runtomkring. Sedan tog
han upp en stor spik ur fickan, vände den betänksamt tre
gånger i handen och lade den sedan i grytan. Gumman
blev storögd.

»Vad ska det bli?» sade hon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:13:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/12/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free