- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
460

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 117. Trollhättan. För Läseboken efter Adolf Lundh och Herman Bjursten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så långt trossen når, och höjer sig sakta, allteftersom vattnet
stiger i slussen.

Redan har den lyfts ett par meter i höjden, vattnet
brusar mindre starkt — nu ligger det alldeles blankt, utan minsta
krusning. Det är tecken till att vattnet står lika högt i båda
de nedersta slussarna. Då öppnas slussportarna mellan dem
— några kommandoord: »Sakta framåt!» — och vi glida in
i den andra slussen, vars nedre slussportar slutas bakom oss.
Dammluckorna framför oss öppnas, och vattnet under oss
stiger. Så lyftes fartyget från sluss till sluss, tills
det kommit uppför höjden. Sedan fortsätter det genom en
kanal och kommer till slut ut i lugnvattnet ovanför fallen.
På motsatt sätt kan det naturligtvis sänkas från den översta
till den nedersta slussen.

* *

*



Men bruset från fallen har längesedan lockat oss att’
lämna fartyget därnere i slussarna och göra en vandring till
fallen. Dånet växer i styrka, ju mer vi närma oss de väldiga
Trollhättefallen.

Där ha vi nederst den vilda Flottbergsströmmen, det sista
av vattenfallen vid Trollhättan.

Ovanför detta fall ha vi Olidehålan, där älven flyter
lugnt fram efter att i svindlande fart ha störtat sig utför de
tre Helvetesfallen.

Ovanför Helvetesfallen synes Stampeströmsfallet.

Yi gå vidare uppför- strömmen och komma till
Toppö-fallet, ur vilket en liten holme, som fått namnet Toppön,
skjuter upp sitt skumstänkta huvud. Yi gå ut på den lilla
jäinbron, som leder över till ön. Där ha vi en ståtlig utsikt
över de ofantliga vattenmassor, som störta sig utför
klipporna. Stora, mörka vågkammar gå till storms mot klippan
men krossas i vanmäktigt raseri och slungas med våldsam
kraft ned i det kokande, virvlande djupet. Det dånar liksom
av en oavbruten åska, som kommer klippgrunden att darra
under våra fötter. Men över fallet stå färgrika regnbågar,
och solljuset leker med de miljontals vattendroppar, som
var sekund kastas upp i luften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free