- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
506

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 129. Öland. För Läseboken av Helge Nelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jämsides med den östra kusten och på ett par kilometers
avstånd från densamma löper den östra landborgen. Denna
är ej en hög brant som den västra utan endast en låg
strandvall. Den sträcker sig för övrigt ej längre norrut än ungefär
till Borgholms höjd. Där upphör den. Utefter de båda
landborgarna har man anlagt Ölands landsvägar, som blivit
berömda för sin hårdhet och utmärkta beskaffenhet.

Kustremsan mellan den västra landborgen och
Kalmarsund är en fruktbar, lågt liggande slätt, som ibland når en
bredd av 3 kilometer. Denna kustslätt innefattar Ölands bästa
åkerjord och rikaste socknar. Den vilar ej på kalksten, som
eljest utgör Ölands berggrund, utan på skiffrar och
sandsten, vilka här skjuta fram under landborgen. Byarna ligga
merendels trängda ihop alldeles nedanför landborgen eller
liksom kastade upp på densamma. Vanligen höjer sig denna
mjukt och långsluttande, med klippan dold under det lösa
jordtäcket. Ibland träder dock klippan i dagen med sina
ut-språng och sina rundhyvlade kalkstenspelare.

Ypjjigare och rikare utvecklar sig ingenstädes
växtligheten i Ölands dallrande sommarluft än här på det västra
strandbältet. Skuggiga lundar av alm, ek, lind och andra
ädla lövträd omväxla med böljande sädesfält och frodiga
ängar. Här är en rikedom av doftande blomster och
klingande fågelsång. Här frodas murgrönan, och i trädens skugga
kunna hagtorns- och rosenbuskarna växa upp till
ogenomträngliga snår. Luften surrar av tusentals insekter, och likt
fladdrande blommor sväva fjärilar fram över blomstrens
ho-nungsskålar. Vetet vaggar gullgult, och sockerbetan ger de
rikaste skördar.

Uppåt landborgen hålla tusentals lärkor till. Om
våren och försommaren är luften fylld av deras jublande
melodier, en sång, som man aldrig tröttnar att höra, så ren, så
omväxlande, så okonstlad, som den ljuder. Från en tuva i
närheten av boet höjer sig hannen uppåt mot himlavalvet, i
jublande glädje över solen, livet, tills han synes endast som
en liten svart prick i det blå. Men han höres ännu.
Alltjämt ljuder hans spel. Än kommer en ensam, klar ton
droppande. än trillar en drill liksom i kullerbyttor ned ur det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:13:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/12/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free