Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 142. *I Riddarholmskyrkan. Av Carl David af Wirsén - 143. På Skansen. För Läseboken efter Axel Nilsson, Laura Fitinghoff, Albert Gellerstedt m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här, gosse, skall du gå med ödmjuk håg
och se, vad Sveriges storhet fordom gällde.
Mot kryptan sorlar här en krossad våg
av härskartanken, kallad Baltiskt välde.*
Här susar än ett dystert ekosvall
av ärans flod, som bröts mot Fredrikshall,
och vemodsfull en sorgklädd sångmö kväder:
Det var titanisk** kraft hos våra fäder.
Här skall du gå, men ej med drömmarns sorg,
som har en dådlös tår i trånmatt öga,
och ej med flärd från dagens marknadstorg,
som aktar Sveriges stora minnen föga.
Här skall du gå och få i sinnet stål
och senan spänd för höga ändamål —
och sedan ut att på din trånga bana
dock bära fosterländska tankars fana.
Se, nedom kyrkan brusa järnvägståg
som idoghetens bud till skilda trakter!
Se, bakom kyrkan glimmar Mälarvåg,
och fartyg lasta där de rika frakter!
Gå ut som de, gå ut med kraft och id,
i någon dalgång något välstånd sprid!
Men glöm dock ej att hämta minnets styrka
och minnets helgd från Riddarholmens kyrka!
Carl David af Wirsén.
143. På Skansen.
Det fanns en svensk man, som hette Artur Hazelius.
Den mannen älskade Sverige så mycket, som en svensk man
kan älska sitt land, och den mannen danade Skansen.
Artur Hazelius såg, huru allt gammalt förstördes, och inte nog
* Baltiska havet var ett namn på Östersjön.
** Jättelik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
