- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
611

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 151. Vessman. Efter Karl-Erik Forsslund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jar och skvalpar. Vita vågor dyka upp än här, än där ute
på fjärden, vita smidiga väsen, som sticka upp än en arm, län
en ryg g, än fliken av en slöja över den gungande djupblåa
ytan. De simma efter varann, famnas, vältra över varann
i lek och dyka ned igen. Ibland följa de med vågorna upp
mot stranden, glida långt in i de långgrunda vikarna för
att plötsligt skrämda sjunka och försvinna eller slungas
mot holmarnas klippväggar, så att skummet stänker och
blänker...

På eftermiddagen mojnar blåsten, vattnet blir lugnt
och genomskinligt, så att man ser den fina gulbruna
sandbottnen långt ute i vikarna, och de vita varelserna äro
försvunna i djupet. Nu är det andra varelsers tur att leka.
Svalorna skjuta i stora skaror upp och ned i luften,
myggor och andra flygfän sväva i täta svärmar över den blanka
ytan, och under den ströva småfiskarna i tallösa stim
utefter stränderna. Och stundom kommer en gädda pilande
och jagar hela stimmet framför sig. Småfiskarna hoppa
kvickt upp i solskenet, smidigt böjda som glittrande
stålfjädrar, och hon slår själv en plaskande klumpig kullerbytta
i vattenbrynet.

När så kvällen kommer, börjar den egentliga festen.
Då drar han en annan kostym utanpå blusen, en lysande
maskeraddräkt. Han har gott om sådana granna och
brokiga skrudar av siden och sammet i alla möjliga färger
och stilar. En är en vid mantel, som faller i långa mjuka
veck, mörkt och varmt gråblå med smala gulltrådar
slingrande mellan vecken. En annan är av ett tyg, vilket ömsom
är krusigt och silvergrått, ömsom tecknat i de finaste
mönster, en myllrande rikedom av former och färger...

Så ligger han där och gnolar eller dansar och sjunger
högt under aftonrodnaden. Och när solen går ned, går
månen upp. Ljus tändas i gårdarnas och stugornas fönster,
och kräftmetarnas röda bloss flamma i skymningen runtom
stränderna. Då tänder han också alla sina ljus och lampor.
Under »stränderna hänger han eldröda och brandgula
lyktor. Här och där låter han stora stjärnor tindra i sina
mörka isalar, och en måne har han också. Den ligger som en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free