- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
612

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 151. Vessman. Efter Karl-Erik Forsslund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gullklimp på bottnen av hans svarta djup. Och kastar
man en sten i vattnet, så smälter klimpen till en
skvalpande massa av glödande gul metall för att åter stelna till
en tung och orörlig gullklimp, när vattnet sen blir lugnt.

* *

*



Det ,är en svår sak att gå hem och lägga sig, när
man har roligt och festligt. Vessman tycker så, han med.
Han vill inte gärna lägga sig i ide förrän framemot jul,
ofta först ännu senare.

Nu njuter han en vilans tid. Han ligger som död i sin
djupa bädd, sänkt i tung dvala.

Men gagn gör han, och glädje sprider han även nu.
Från morgon till kväll draga malmslädar och kolskrindor
fram därute över slätten längs vintervägarnas mörka band
liksom en lång rad små svarta sniglar. Skidspår korsa
varann överallt på det vita snöfältet, och någon gnistrande klar
soldag glider ett slädparti med spelande bjällerklang och
sjungande skratt över djupen, åker upp till någon gård
på stranden, glider hem igen om natten i strålande
månsken [Och tankfull, njutande tystnad.

Är isen blank och snöfri, ristas den snart full av
runor och allehanda tecken, och stundom ilar ett
skridskosegel fram över det glänsande glastaket som en stor
vit-vingad fågel i svindlande flykt.

* *

*



Men alla dessa fröjder vet han föga om, gamlingen i
djupet. Han bara sover och sover.

Det händer dock ibland, att han vaknar ett tag,
sträcker på sig och drar ett långt andedrag. Man kan se det i
vakarna: vattnet suges upp och ner, gungande och
skvalpande. Men snart blir det åter stilla och lugnt. Han
slumrar in ånyo i sitt mörker.

Hans sömn blir emellertid allt lättare och oroligare,
ju mer vintern skrider fram. Han vrider och vänder på
sig och vaknar allt oftare. Han börjar väl bli fullsövd nu,
och så blir det nog enformigt och tungt att ligga fjättrad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free