- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
629

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 155. Värmland. För Läseboken av Oscar Stjerne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De största farorna för Värmlands självägande
jordbrukare hota dels från bolag och enskilda personer, som vilja
köpa deras skogar, dels från emigrationen. När
skogssköv-laren med lock eller pock fått en egendom i sin hand, går
hans diktan och traktan nt på att så snart som möjligt
avverka den tillhörande skogen och förvandla den i pengar,
men jordbruket lämnar han åt sitt öde. Därför möter man
också på sina håll i Värmland den upprörande synen av
gårdar, som ligga helt och hållet övergivna av folk, gårdar,
vilkas fordom odlade tegar hålla på att växa igen och
förvildas. Emigrationslusten åter, som alltid varit mycket
stark hos värmlänningarna, berövar jordbruket många unga
och kraftiga armar, många företagsamma viljor.

Det är alltså på tiden, att man gör allt, vad göras kan,
för att hålla de unga kvar vid fädernetorvan, vid
hembygdens jord. I detta vackra och betydelsefulla syfte har
under senaste tid i Värmland bildats en länsavdelning av
»Föreningen mot emigrationen» samt en sammanslutning, kallad
»Värmlandshem», vilka på goda villkor förhjälpa unga och
företagsamma men fattiga värmlänningar till ett eget
småbruk och eget hem på värmländsk mark. Den vilda, även
för jordbruket så ytterst skadliga skogsskövlingen har
riksdagen sökt stävja genom lagbestämmelser.

Hos det unga släktet söker man ock väcka intresse för
och kärlek till skogen, framför allt genom att i skolorna
anordna s. k. planteringsdagar, då barnen få bege sig ut
och plantera skog i kalhuggna marker. När dessa barn en
gång vuxit upp, skola de säkert veta att vårda skogen
bättre, än deras fäder gjort.

Värmlänningen är sedan gammalt känd för sitt öppna
och trofasta sinnelag, sin vänlighet och gästfrihet, sitt muntra
och hurtiga kynne. Hurtigast av alla äro dock
jösshäring-arna norr om Grlavsfjorden. Det är nog ej utan orsak, som
den riksbekanta käcka »jösshärspolskan» uppstått just bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free