- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
778

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 193. En frostnatt. Efter Zacharias Topelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

över hela himlavalvet. Man ser icke mer ett enda moln. På
samma gång sjunker luftens värme. Yid middagstiden visade
termometern 15 grader; vid solens nedgång visar den endast
3 eller 4. Men ännu finns det värme i luften; det är svalt
men ännu ej frost.

Lantmannen betraktar sin sköna åker med blödande
hjärta. »Där är mitt bröd», säger han tyst vid sig själv. »De
gulnande axen, som nyss vaggade så mjukt för vinden, hur
mycken möda ha de ej kostat, och hur ha de ej fägnat mina ögon!»

Det blir sent; det lider mot midnatt. Det första
höstmörkret börjar, och stjärnorna tindra klara på himmeln.
Intet moln, ingen fläkt! Hellre slagregn, åska och storm än
denna förfärliga, klara, ljudlösa, underliga stillhet i hela
naturen, som bådar förhär jarens tysta, annalkande fjät i
augustinatten.

Äntligen bådar morgonrodnaden den tidiga dagen. Yid
solens uppgång är luften kallast; termometern visar flera
grader under fryspunkten. En tunn isskorpa lägger sig över alla
små vattenpussar. Morgondaggen fryser och avsätter sig som
en vit, glänsande rimfrost över fälten. Axen äro liksom
försilvrade; det frusna strået kan lätt brytas av. Det är den
skönaste morgon; allt är stilla och strålande klart. I början kan
man icke märka någon förändring i växtvärlden. Men
allteftersom rimfrosten smälter och solen börjar värma, blir
förödelsen märkbar. Alla ömtåliga växter — blommor, rovor,
kålrötter — sloka sina bleknade blad. Potatisbladen svartna,
såsom vore de svedda av eld. Säden tycks dock vara
oförändrad. Men undersöker man axens hylsor, finner man det
halvmatade kornet förvandlat till en vattenklar vätska, som
Snart kvarlämnar endast ett tomt, vissnat skal utan näring i.

*



Sådan är denna fruktansvärda olycka, som så ofta
störtat nordliga länder i nöd. Oftast drabba frostens härjningar
låglända och sumpiga trakter. Att det blir kallast i sådana
trakter beror på att kall luft är tyngre än varm och därför
sjunker ned och samlar sig i sänkorna. Det kan människan
icke förhindra. Men vad hon kan göra för att minska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:13:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/12/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free