- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 3 och 4 /
1154

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 286. Anna Maria Lenngren. För Läseboken av Marie Louise Gagner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ännu vassare föllo orden om henne i de äldre
damernas lag. Fastän Kon såg så beskedlig och försynt ut, där
hon satt hos dem med sin märkduk eller knyppeldyna,
misstänkte de, att hon ej hade samma hjärtliga intresse
som de själva för skvallerhistorierna om den
frånvarande nästan, klagomålen över man och tjänare,
beskärmel-serna över ungdomen m. m. Och Anna Maria hade
verkligen för mycket sinne för det löjliga och för gott huvud
för att ej invärteis småle åt de goda damerna, vilka i ivern
alldeles tycktes förgäta sina egna fel och brister. Så
tydligt såg hon efteråt scenerna vid kaffe- eller tebordet
framför sig, att hon måste skriva ned dem, och på det sättet
kom hennes första längre dikt till. Den heter Tekonseljen
och utgör ett dråpligt skämt över kvinnornas sällskapsliv
med dess tomhet, ytlighet och lust att förtala. Säkert är det
egna erfarenheter författarinnan skildrar, då hon låter en
av fruarna skarpt klandra de unga flickor, som syssla med
annat än hushållsbestyr:

»Så får hon smak för vitterleken.

Vips skall hon sta och göra rim.

Nej, annat slag, da jag var flicka:
jag minns, jag hade göra nog
med spinna, väva, sy och sticka.

Men tvi, som i en penna tog!»

Om sin man berättar den goda frun med stolthet:

»För sällskap han mig gärna gömde,
men fick jag brev, han mig berömde,
ty jag förstod ej någon rad.»

Så mycket tarvligare och småaktigare syntes dylika
kvinnor den unga Anna Maria, som hon kunde jämföra dem
med sin blida och avhållna moder, vilken hon säkert
tänkte på, när hon en gång sjöng:

»Se, hon kommer — leende och from,
ärbar, i den vackra, simpla dräkten,
firad, vördad på sin ålderdom,
älskad, ärad — kronan ibland släkten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/34/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free