- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 3 och 4 /
1160

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 286. Anna Maria Lenngren. För Läseboken av Marie Louise Gagner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I slutet av 1790-talet drabbades fru Lenngren av flera
tunga ,sorger. Hon hade själv inga barn men hade som
eget barn upptagit en brorsdotter, en fin och älskvärd
flicka med rik musikalisk begåvning. Mellan fostermodern
och den unga rådde ett mycket ömt förhållande, och fru
Lenngrens sorg blev därför djup och bitter, då flickan
drabbades av en nervsjukdom, som tog en så olycklig
vändning, att hon blev sinnessjuk. Ej långt därefter
träffades skaldinnan av ett nytt slag. Under ett besök,
som fadern gjorde hos henne i Stockholm, råkade han en
afton på hemvägen från en bjudning att i mörkret taga miste
om vägen och falla i Strömmen, där han omkom. — Hur
fyllt av allvarliga tankar fru Lenngrens sinne var under
denna tid, framgår bl. a. av åtskilliga dikter, t. ex.
»Kyrkogården» och »Blick till graven», vars tre sista verser äro
intagna i vår. psalmbok (N:r 449: »Snart döden skall det
öga sluta»).

Redan långt innan fru Lenngren själv drabbades av
sorger, hade hon haft ett varmt hjärta för alla sjuka
och fattiga. Hon mindes sitt eget fattiga hem och fann
sin glädje i att hjälpa. Få människor ha varit så trofasta
i sin vänskap som hon, och få ha haft en så förtrogen
vänkrets. Också blev sorgen stor, när skaldinnan svårt
insjuknade.

$

Tyst och tåligt bar hon sitt lidande. »Mina vänner»,
sade hon, »vill jag ej oroa med min sjukdom, och för
dem, som ej hysa intresse för mig, tjänar det ju ingenting
till att tala därom.»

Ingen av vännerna fick veta, när den livsfarliga
operationen skulle äga rum.

På förmiddagen samma dag den skedde, fick hon hora,
att det skulle repareras hos en familj i våningen under
henne. Där funnos flera barn, och ett av dem, en liten
flicka, var hon särskilt varmt fästad vid.

»Inte går det an», utbrast hon, »att de bor kvar under
reparationen där. Det kunde ju skada barnen.»

Och så lät hon genast ställa i ordning ett rum åt dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 18:59:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/34/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free