- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
17

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kola-Pelle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

evista fuller utå humler, å kvinten, han ska låta som
en lusatarm i himlarymderna!

Så nog hade Jonke känsla för musik alltid!

Och när Kaxe pruttade på i klarinetten, försäkrade
Jonke att han spelade för sakta.

— För si fingra ska gå så en inte sir dom å tonerna
ska komma så evista fort, som när dä haglar på en
bakeplåt! Annars blir dä ju ingen redier dans, utan
ongdomen drar bena ätter sej, som om di sutte fast i
e göttjehåla. Så länge en sir bena, då ä de inga
polska!

Han hade stora fordringar, Jonke!

Dessa båda gubbar kommo någon gång dinglande
på den villsamma stigen som bar från Kola-Pelles lya.
Vad de haft för sig där, kan väl aldrig redas ut till
full belåtenhet, men roligt hade de haft, Ty en gång
berättade Jonke att han spelat där en natt »så ovålit,
så bukarna lossnade ifrån brystena på bå Kola-Pelle
och Jakob — så okristligt hade de dansat med
varandra, gubbarna! Böxera smäller på Kola-Pelle när
han går, för di ä för stora i baken, men den natta
smällde di, som om ryssen hadde kommet in på
Hulsfre’ slätt å hela regementet hade skötet i ett smällane
bå mä flintlåsebösser å remingtonare ifrå månens
uppgång allt intill nedergången.»

När det blev för ensamt i stugan sökte sig
Kola-Pelle alltid nedåt stationen och trivdes bäst hos
garveridrängarna. Fabrikören själv var också hygglig mot
honom och gav honom både mat och brännvin.
Regelbundet sade han varje gång han fått en sup:

— Å snälle goe fabrikörn, låt mej bara få en halv
tjufjärdedels droppe te!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lfsf/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free