- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
34

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farbror Moholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fram något smärtsamt i ansiktsuttrycket. Det var min
första verkliga uppgift som artist, tyckte jag, och hade
snart helt överlämnat mig åt skaparglädjen. Jag
varken hörde eller såg.

Jag hörde inte att gårdsgrinden öppnades, att
Martin tassade ut köksvägen och försvann, att tant
Moholm kom in i rummet.

Men jag rycktes ur mina drömmar av den kraftiga
duns, som kom golvet att skaka, då hon satte en rova
på trasmattan. Hon slog formligen baklänges vid
åsynen av sin gubbes förvandlade drag och makabra
uppsyn, ty de voro verkligen icke av denna världen.

Ja, där stod jag, ertappad in flagranti. Jag ville
sjunka genom jorden, men tiljorna togo ju emot. Tant
Moholm svimmade inte, ty hon var av för kraftigt
virke, men det skri hon upphävde lät som ett
dödsskri, där ilska, indignation och sorg blandades i hemsk
förening. Martin störtade in.

— Å, sån en rackare! skrek han. Där ser moster
hur snäll Albert är, och nu får jag väl skulden för
det här också. Det var Albert som stal sockret och
förstörde ostarna och slog ut rutorna hos
fjärdingsmannen! Jaha, nu ser väl moster hurdan han är! Men
jag skall gå ut efter vatten och tvätta morfar ren.
Fast det borde väl Albert göra själv, som har, ställt
till honom så här!

Vad skulle jag göra? Jag var ju i alla fall
medskyldig i den förskräckliga missgärningen, även om
mitt ingrepp varit uttryck för den längtan efter
skönhet som låg och grodde innerst i min själ. Jag tog
ädelmodigt på mig hela skulden, men Martin skulle
jag slå ihjäl då jag blev stor. Jag skulle pina honom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lfsf/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free