- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
181

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett återseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fanns här på din tid. Det finns inte många kvar, om
ens någon.

— Tillåter du att jag tar fram ett block. Jag är van
att anteckna allt som intresserar mig och du kan
berätta.
Glöm nu din gikt och allt elände i världen —
för resten har du en visky som nog bara finns i din
källare.

— Den köpte jag i Leith anno 1912 och jag vill
minnas att den dugde redan då. Nå, var ska vi börja
— kommer du ihåg gumman Vedman? Jo, hon är
naturligtvis död. När hon blivit änka, började hennes
kärlek ta sig underliga uttryck — hon lärde sig tycka
om råttor och du vet att det fanns och finns väl ännu
ordentliga sådana här, skeppsråttor stora som kattor
och flintskalliga på ryggen, ilskna satar som anföll om
det gällde. Hon började gå i barndom, stackarn, och
pigan brydde sig knappt om henne — var ute och
rände med karlar förstås och lät huset förvandlas till
en svinstia, kan man säga. Hon lade ut mat åt råttorna
och de kanaljerna fattade galoppen ögonblickligen. Det
stod inte länge på, förrän huset var ett ordentligt
råttbo. Gumman satte fram mjölkfat åt dem och
placerade köttbitar i alla vrår och lade mat i en rad ända
fram till sängen, för de små söta djuren skulle förstå
att hon ville deras väl. De blev tama och kom när hon
lockade. Till slut fick hon dem ända upp i sängen.
Över sina fötter hade käringen lagt en päls, och där
tog en stor arg råtthona säng och säte, sedan hon
jagat undan de andra och där födde hon en massa
ungar en dag. Gumman hade sett hur det stod till med
henne och lagt dit bomull. I den skulle hon föda
ynglet, som hon ock gjorde. Men gumman måste ligga till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lfsf/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free