- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
184

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett återseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kär anförvant dör, förebrår man sig ju, att man kanske
inte alltid har varit så mot honom som man bort.

— Ja, vi talte om dä, Sjöholm och jag, innan han
dog — och jag förlät Sjöholm!

Den, du!

— Jo, det finns underligt folk, sade Skårberg. Du
kommer ihåg Dumba-Lena, som du målade skylten åt!
Du visste väl inte mera om henne än att hon var
dövstum och att hon gått på Manilla och lärt sig
teckenspråket och att raka lik. Jag minns att du tyckte
hennes kunskap i rakning borde kunna inbringa henne lite
pengar, särskilt som sommargäster började komma til]
Höglanda och de åsnorna brukar inte kunna raka sig
själva. Och nog kunde hon duga åtminstone att raka
sommargäster. Jag minns hur du målade skylten:
HYGIENISK RAKNING 20 öre, och så satte du en
rakkniv och en rakborste i kors under. Men det var
för sent på sommarn och inga kunder kom till
hennes stuga. På hösten råkade hon ut för en olycka.
Hon var inte vidare fager förut, men efter olyckan såg
hon farlig ut. Hon blev nämligen överkörd. Ett par
hästar, som drog ett potatislass, skenade, hon blev
omkullkastad och ett hjul gick tvärsöver ansiktet. Hon
kom på sjukhus och blev ganska illa hopsatt, men
folket här ute tål ju vad som helst och hon kom sig.
Nästa sommar fanns badgäster i mängd. Herrarna gick
i vita flanellbyxor och åmade sig och så fanns det
en massa fruar, som männen skickat hit för att få litet
lugn och vila. Det blev grovflört och herrarna måste
vara fina om hakorna. Dumba-Lena satte upp sin skylt,
plockade fram sin gamla likborste, striglade sin kniv,
köpte en tvål och väntade. Det var en söndagsmorgon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lfsf/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free