Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett återseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skräck i Fina. Han kom hit och Fina inkallades till
mig, ty hon var på nytt i omständigheter.
— När skall barnet komma? frågade prästen.
— Hä vet ja inte!
— Ja, men ni vet väl när ni varit i förbindelse med
någon.
— Ja, dä måtte ha varit i potatisplockningen...
Ungen kom till. Fina bodde hos Kärleks-Janson,
Alfred friade till Fina och fick ja, ty hon anade väl, att
i hans bröst brann en varmare och finare låga än i
Kärleks-Jansons. Men hon fortsatte att bo hos
Kärleks-Janson. Bröllopsdagen bestämdes och paret
vigdes hemma hos prästen. Men i stället för att flytta
hem till mannen, gick den unga frun direkt till
Kärleks-Janson, som hotade att klyva Alfreds kranium
med sin vedyxa, om han visade sig på gården. Alfred
rodde ut på sjön i sin gamla eka och satt en hel natt
följande månens och stjärnornas vandringar över
firmamentet och gråtande bittra tårar. Och ändå var
Alfred minst tio gånger så stark som Kärleks-Janson.
Jag sade åt Alfred:
— Om du inte hämtar din hustru, skall du få stryk!
Och Kärleks-Janson skall få ändå mera stryk!
Detta kom ut i byn och en vacker dag körde
Kärleks-Janson ner Fina med byrå och en unge till
hennes rätta hem. Sådan kan kärleken vara i skärgården.
Skriv om kärlek! Den är likadan i Stockholm, fast
formerna kan vara något olika.
Men mitt faktotum Mattson, som är en veritabel
hedning och under sitt långa liv väl har haft femti
fruar i femti hamnar jorden runt, blev alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
