- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
194

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett återseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kom ihåg mig och mitt skoj med en av hennes tuppar
— hon hade hönsgård, om du minns det.

— Jag har inte sett henne på många år. Vad gjorde
du?

— Jag köpte en av hennes två tuppar till en
söndagsmiddag. Och när jungfrun hade nackat den, tog
jag huvudet och en bukett stjärtfjädrar och stegade in
i ett litet hus, som låg i backen bakom hennes stuga.
En medfödd blygsamhet förbjuder mig att ens antyda
husets benämning och ändamål. Men jag lyfte på ett
mystiskt lock och placerade diametralt huvudet och
stjärtfjädrarna i kläm under locket. Alltnog, Lotta
Janson besökte av någon hittills outredd anledning
detta lilla tusculum och uppgav ett skrik. Ty hon
trodde att den ende kvarlevande tuppen på mystiskt
sätt blivit instängd i rummet under locket och försökt
ta sig ut men fastnat med huvud och stjärt och kvävts
jämmerligen. Sedan hon upptäckt verkliga
förhållandet, dröjde det rätt länge innan jag återvann hennes
bevågenhet. Hon kom mycket väl ihåg alltsammans
och frågade, om jag ännu var samma gamla skojare.

— Nå, är du inte det?

— Kanske, men jag gör inte sådant numera. Jag är
en gammal man, tyngd av år och tärd av gikt. Nu tar
vi den sista groggen och sen går jag upp på mitt rum.
Jag hör att du varit nog vänlig att hämta våra
kappsäckar från båten. Jag är trött och måste renskriva
alla mina anteckningar från i dag för att kunna somna
med gott samvete.

— Det finns ingen tåga i pojkarna nuförtiden, sade
kaptenen. Men du, målare, stannar kvar — du ser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lfsf/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free